Läkemedelsrester och andra organiska ämnen i avloppsvatten vid avloppsreningsverket i Lidköping samt förekomst i Vänern

Studien

Under 2019-2020 deltog vi i en studie om förekomst av organiska miljöföroreningar i svenska ytvatten där Sveriges tre största sjöar, tillrinnande vattendrag och utlopp undersöktes. Vi tog ut prover vid fyra tillfällen, ett per kvartal, av in- och utgående vatten till avloppsreningsverken i Lidköping och Spiken samt till vattenverket i Lockörn. Vänerns vattenvårdsförbund har ombesörjt provtagningen i Vänern.

Att analysera läkemedelsrester och andra organiska föroreningar i avloppsvatten är en relativt ung vetenskap och det finns få standardiserade och ackrediterade mätmetoder. Det är också svårt att analysera orenat avloppsvatten på grund av att det innehåller mycket partiklar. Resultaten får därför hanteras med en viss försiktighet.  Mätosäkerheten är också förhållandevis stor.

Vilka läkemedel är mest förekommande i avloppsvattnet?

Genomsnittshalterna av uppmätta halter i in- och utgående vatten vid avloppsreningsverket har multiplicerats med den renade mängden vatten under 2020 och på så sätt har vi gjort en uppskattning av mängderna in till verket samt utgående från verket. I figur 1 presenteras ett urval av de mest förekommande läkemedlen.

Figur 1 Uppskattade mängder av läkemedelsrester i ingående avloppsvatten till avloppsreningsverket respektive utgående renat avloppsvatten från Lidköpings avloppsreningsverk.

Av diagrammet framgår att paracetamol (smärtstillande finns t.ex. i Alvedon), salicylsyra (antiinflammatoriskt) samt metformin (diabetesmedicin) återfinns i relativt stora mängder 40-80 kg per år i inkommande vatten. Substanserna reduceras avsevärt i avloppsreningsverket och halterna i utgående vatten är låga.  De övriga redovisade läkemedelen – ranitidine (magsår/sura uppstötningar), tramadol (smärtstillande), fexofenadine (antihistamin), atenolol och metoprolol (betablockerare/blodtryck), biclutamide (cancerläkemedel), furosemide (urindrivande), losartan och valsartan (blodtrycksreglerade), codeine (smärtstillande morfinderivat), diclofenac (antiinflammatoriskt) samt desvenlafaxine (antidepressivt, nedbrytningsprodukt), carbamezepine och lamotrigine  (antiepileptiskt) – bryts inte ner i avloppsreningsverket på motsvarande sätt  och riskerar därför att orsaka problem i vattenmiljön. Det ska också uppmärksammas att normaldosen för de olika verksamma substanserna läkemedlen varierar kraftigt. Till exempel innehåller en tablett Alvedon 500 mg paracetamol medan flera av de andra läkemedlen kan ha en rekommenderad dygnsdos mellan 50-100 mg.

Vilka läkemedel hittar vi i Vänerns vatten?

De mest påträffade ämnena i Vänern har ett utbrett användande och förekommer i höga halter från utgående avloppsvatten. Metoprolol (beta-blockerare), karbamazepin (antiepileptika), lamotrigin (antiepileptika), fexofenadin (antihistamin), desvenlafaxin (antidepressiv) var de ämnen som detekterades i alla sjöprover i Vänern.

I råvattenproven från Kinneviken till Lockörns vattenverk detekterades förutom ovan nämnda parametrar även tramadol vid samtliga fyra provtillfällen samt diclofenac vid ett av provtillfällena.

Finns det PFAS i avloppsvattnet och i Vänern?

PFAS är ett samlingsnamn för cirka 5000 industriellt framställda kemikalier. De används i ett stort antal produkter som till exempel i brandskum och impregneringsmedel. PFAS är vitt spridda i miljön, extremt långlivade och vissa är giftiga. Inom industrin används de vid ytbehandling av livsmedelsförpackningar och vid tillverkning av fluorpolymerer som bland annat används i vattenavvisande kläder och i stekpannor och kastruller. I  takt med utvecklingen av bättre analysmetoder för PFAS ämnen, har dess vida spridning i miljön och till människan blivit alltmer uppmärksammad. De perfluorerade ämnen som hittills nämnts mest är PFOS (perfluoroktansulfonat) och PFOA (perfluoroktansyra). Båda har identifierats som farliga för både hälsa och miljö (Naturvårdsverketwebb 2020).

I studien har 14 olika PFAS-varianter analyserats vid fyra olika tillfällen, se figur 2. Av figuren framgår att det i genomsnitt är ungefär lika mycket PFAS inkommande som utgående vatten, ca 250-300 ng/l i genomsnitt av de fyra mätningarna. Någon reduktion sker inte i avloppsreningsverket. Det kan inte uteslutas att en viss nedbrytning till andra PFAS sker i verket. Då endast ett fåtal av alla förekommande PFAS-varianter mäts kan det därför få den effekten att den uppmätta halten i utgående vatten  är högre än i ingående vatten. Mätosäkerheten är hög. I jämförelse med övriga avloppsreningsverk som ingått i studien torde halterna ligga något över medeltalet i studien (materialet medger inte noggrannare analys)

Figur 2 Kumulativ koncentration av PFAS-ämnen i in- respektive utgående vatten till Lidköpings avloppsreningsverk.

PFAS-ämnena är svårnedbrytbara och återfinns i Vänern. I figur 3 redovisas de uppmätta halterna i Vänern. Observera skalskillnaden på y-axeln.

Figur 3 Kumulativ koncentration av PFAS-ämnen i Vänerns sjöprover. Provtagningsdjup på respektive plats anges inom parentes.(ur rapporten FÖREKOMST AV ORGANISKA MILJÖFÖRORENINGAR I SVENSKA YTVATTEN SLU 2021)

 

 

Vilka andra ämnen är intressanta att kontrollera?

Förutom läkemedel och PFAS har även ett antal industrikemikalier, hudvårdsprodukter (laurilsulfat m.fl.) stimulantia (koffein och nikotin) sötningsmedel (sucralose), persiticider (DEET, BAM), parabener (metylparaben, polyparaben) samt fem olika hormoner analyserats. Hormonerna kunde inte av tekniska skäl analyseras i avloppsvatten utan endast i Vänerns vatten.

Det finns en parameter som sticker ut i jämförelse med andra avloppsreningsverk som deltog i studien och det är förekomsten av  4-metyl-1H-bensotriazol (en. tolyltriazole) där halterna är mer än 300 % högre i inkommande vatten än för genomsnittet i undersökningen. Tolytriazole används som bl.a. som korrosionsinhibitor och avisningsmedel inom industrin. Vidare finns den kylarvätskor och rostskyddsmedel. Ämnet är klassificerat som giftigt för vattenlevande organismer med långtidseffekter (CLP H302, H411). Vi kommer att intensifiera uppströmsarbetet för att försöka lokalisera källan till denna. Tolytriazole återfinns i ca hälften av proverna i Vänern samt vid två av de fyra provtagningstillfällena vid råvattenintaget till Lockörn i låga halter.

Det är även värt att notera att bekämpningsmedlet BAM återfinns i avloppsvattnet, ca 19 kg i inkommande vatten.  BAM (2,6-Diklorbensamid), är en nedbrytningsprodukt av det kemiska växtskyddsmedlet Diklobenil, som tidigare användes mot ogräs utanför jordbruket. Trots att försäljning av Diklobenil förbjöds för trettio år sedan finns det fortfarande kvar i mark och vatten.

 

Vad gör vi nu?

Vi kommer att fortsätta med att följa trenderna av läkemedel och andra organiska ämnen i avloppsvattnet samt utöka uppströmsarbetet för att finna ev. punktkällor som kan åtgärdas. Vid det planerade nya avloppsreningsverket, Ängens avloppsreningsverk, planeras det för att införas läkemedelsrening.

Vill du läsa mer?

Här är en länk till SLUs rapport.

Publikationer Förekomst av organiska miljöföroreningar i svenska ytvatten – LIFE IP Rich Waters

2020 – Ett ovanligt och innehållsrikt år

När Lidköping Vatten och avlopp stänger böckerna och ser tillbaka på det gångna året så är det inte mycket som sett ut som det brukar. Precis som för alla andra vände Pandemin upp och ner på mycket. En del uppgifter som vi hade planerat för året, som exempelvis studiebesök och kollegialt lärande av branschen, har fått skjutas på framtiden eller har fått genomföras i andra former. Våra möten och sammankomster har därtill flyttats från ordinarie kontor och lokaler in i datorernas värld. Projektet har trots detta fått mycket gjort och nedan följer ett axplock av vad året hade att erbjuda. Mycket nöje!

Bakterier sluter cirkeln för framtidens matförsörjning

Liwe life-projektets doktorand, Sofia Högstrand, fick under april månad fick en av sina artiklar om fosforåtervinning publicerad i tidskriften Vatten. COMING CLOSER TO CLOSING THE PHOSPHORUS CYCLE – HOW BACTERIA COULD BE THE SOLUTION TO THE COMING FOOD CRISIS, handlar om den forskning och det arbete som Sofia och hennes kollegor vid Lunds Universitet bedriver för att ta fram tekniker som kan säkerställa framtidens matförsörjning med hjälp av specifika bakterier.

Sofia Högstrand is a PhD student at the Department of Chemical Engineering at Lund University. Her research topic is the biological removal and recovery of phosphorus. She is also working in the LIWE LIFE-project in which a completely new wastewater treatment plant is going to be built in Lidköping municipality. More information about the project can be found at www.angensarv.se, Skriver tidskriften Vatten om Projektets doktorand.

Läs artikeln

Digitala möten med EU i kölvattnet av Covid-19

Pandemin tvingade som sagt även oss till förändrade arbetssätt. Vi hade följaktligen våra projektmöten i LIWE-Life digitalt. Normalt sett så genomförs dessa projektmöten genom att hela projektgruppen träffas fysiskt två gånger om året. Dessa två dagar med kunskapsutbyte och studiebesök fick vi, istället för att mötas på någon plats, genomföra digitalt. Det fungerade väl och genomfördes till belåtenhet för både projektmedlemmarna så väl som för vår EU-representant, som brukligt deltar på ett av dessa möten varje år. Vi ser nog alla framemot att träffas på riktigt igen.

Bromider och Bromat i kvadrat

Under våren har det genomförts en större provtagningsserie med syfte att finna verksamheter som kan tänkas släppa större utsläpp av bromid i avloppsvattnet. Bromid i sig är inte ett problem men då vi planerar för läkemedelsrening med ozon så kan bromid omvandlas till bromat, och detta är ett ämne som är cancerogent och svårnedbrytbart. Därför är det viktigt att försöka hitta potentiella källor till bromid.

Provtagningen genomfördes med portabla provtagare på platser där det fanns tillgång till flödesmätning. Det togs tre dygnsprover tre dagar i rad för att få ett pålitligare resultat.

Läs mer i blogginlägget: Provtagning av Bromid inför läkemedelsrening

Mikroplast och genomslag

Hösten 2019 togs det en massa prover på dagvatten i Lidköping. Det mynnade under 2020 ut i en rapport om förekomsten av mikroplaster i dag- och spillvatten i Lidköping. Arbetet var finansierat med bidrag från Naturvårdsverket och rapporten skrevs av Jordnära Miljökonsult. Rapporten om mikroplastflöde fick stor genomslagskraft i både branschen och dagstidningar. Därtill genomfördes under våren ett flertal webbinarium, med ett stort antal deltagare från branschen och studenter.

Gudrun Magnusson, miljöingenjör och Pernilla Bratt, VA chef, är ute och mäter förekomsten av mikroplaster i Lidan

Rapporten finns att läsa i Publikationer under fliken LIWE LIFE.

Sagan om tillståndsansökningarna – 1, 2 och 3

Torsdagen den 12 mars genomförde vi förhandlingar med Mark och miljödomstolen angående vårt tillstånd för Ängens ARV. Domen från Mark och miljödomstolen kom den 12 juni och var inte det vi hade hoppats på. Tekniska servicenämnd fick bli extrainkallade och det togs ett snabbt beslut att vi var tvungna att överklaga, vilket vi också gjorde.

I ett blogginlägg från 4 september skriver projektet Enligt den dom från Mark- och miljödomstolen, som vi nu överklagar, ska utsläppspunkten för det renade avloppsvattnet förläggas till Lidans mynning i Vänern, norr om det så kallade vändjacket. Detta medför stora merkostnader i projektet, i storleksordningen ca 100 mkr, för ledningsdragningar genom staden ner till hamninloppet. Vi skärper nu våra argument och tar fram mer material för att visa att den utsläppspunkt i Lidan vi föreslaget är acceptabel.

Överklagan skickades 2:a oktober in till Mark och Miljööverdomstolen. Vår tillståndsprocess och överklagande kom att uppmärksammas i hela VA-branschen, då det är frågeställningar som kommer att påverka hela branschen när det gäller framtida tillstånd.
Tidigt i december fick vi så det mycket positiva beskedet att vår överklagan har beviljats prövningstillstånd. Nu ser vi framtiden an och tar oss vidare längs den krokiga vägen mot morgondagens vattenrening.

Läs om hela förloppet i bloggflödet

Modell för simulering av reningen i framtida Ängens ARV

Under hösten slutredovisade Christoffer Wärff från RISE den dynamiska modellen över Ängens ARV. Detta arbete, som har pågått under ca 1,5 års tid, innehåller en omfattande karakterisering av inkommande avloppsvatten samt framtagande och anpassning utav modellen. Slutgiltig rapport förväntas komma under våren 2021. Mer information om detta kommer i ett framtida inlägg.

Mätning av narkotika

Det kommunala avloppsvattnet har på senare år blivit en intressant informationskälla som kan användas för att öka kunskapen om kommuninvånarnas beteende och vanor. Något som har blivit allt mer vanligt är att undersöka förekomst av narkotika i avloppsvatten.
Då vi saknar information om dels vilken kvantitet av narkotika som når reningsverket men också hur stor effekt dessa ämnen har på Vänern, har vi under hösten gjort provtagningar. Dessa provtagningar genomfördes i samarbete med KSV och Polisen, då även dessa enheter är intresserade utav resultaten. Följande huvudsubstanser och metaboliter utav narkotikaklassade ämnen analyserades:

• Kokain
• Amfetamin
• Metaamfetamin
• Cannabis
• Tramadol
• MDMA

Läs mer i blogginlägget: Resultat av mätning av droger och läkemedel i Lidköpings avloppsvatten

God Jul

Nu börjar år 2020 gå mot sitt slut, det har varit ett annorlunda år på många sätt inte minst med tanke på den rådande pandemi i världen.

Och i projektet Ängens ARV har vi haft våra utmaningar och våra med och motgångar. Under våren genomförde vi en förhandling med Mark och miljödomstolen om tillstånd för vårt nya reningsverk och under försommaren fick vi ett domslut som tyvärr räknas in bland våra motgångar. Men efter en sommarledighet  började vi hösten med att slipade våra argument och en överklagan inlämnades till Mark och miljööverdomstolen. Och till medgångarna får räknas att denna överklagan, till vår glädje, har beviljats prövningstillstånd.

För 2021 ser vi fram emot nya utmaningar i vårt projekt och förhoppningsvis ett domslut som går i vår väg, för er som vill läsa mer om överklagan och tidigare domslut så läs gärna tidigare blogginlägg.

Från oss alla till er alla en riktigt God Jul och ett Gott Nytt år

Resultat av mätning av droger och läkemedel i Lidköpings avloppsvatten

Det kommunala avloppsvattnet har på senare år blivit en intressant informationskälla som kan användas för att öka kunskapen om kommuninvånarnas beteende och vanor. Genom att analysera avloppsvattnet går det att se trender över tid, ett aktuellt exempel på detta är provtagning för Covid-19 i avloppsvatten. Något som har blivit allt mer vanligt att undersöka är narkotika i avloppsvatten.

I sammanhang med läkemedelsrening ligger stort fokus på att undersöka de legala drogerna på marknaden och lite har nämnts om de illegala drogerna. Då vi saknar information om dels vilken kvantitet av narkotika som når reningsverket men också hur stor effekt dessa ämnen har på Vänern, har vi under hösten genomfört provtagningar med avseende på narkotika. Dessa provtagningar genomfördes i samarbete med KSV och Polisen , då även dessa enheter är intresserade utav resultaten.
Under den första provomgången skickades 3 st dygnsprover för analys till Bioanalys, RISE- Sektionen för kemisk och farmaceutisk kemi i Södertälje. Följande huvudsubstanser och metaboliter utav narkotikaklassade ämnen analyserades:

• Kokain
• Amfetamin
• Metaamfetamin
• Cannabis
• Tramadol
• MDMA

Proverna som togs var insamlade under ett dygn, så kallade flödesproportionella dygnsprover, och uppskattat antal anslutna invånare till det kommunala avloppsledningsnätet i kommunen är 36 000 personer. Om en standardmängd för enskild dos antas, kan följande resultat beräknas:

Preparat Halt (μg/m3) Total halt (mg) per 1000 inv. & 24 h Antal doser totalt Doser per 1000 inv. & 24 h
Cannabis (THCA-metabolit) 66 17 746 21
Kokain * 99 26
Bensoylekgonin (BzE)* 234 61
Kokain (+ metabolit BzE) 334 86 60 1,7
Amfetamin 330 86
Metamfetamin 4,3 1,1
Amfetamin (+ metamfetamin) 334 87 232 10
MDMA* 31 8,0
Tramadol* 524 136
ODM-Tramadol (metabolit)* 403 105
6-MAM (Heroin-metabolit)* 1,4 0,4

Tabell 1 Medelvärden från de tre dygnsproverna
*Metabolisk konversionsfaktor saknas, #Value associated with increased uncertainty, £ Low confidence in peak

Genom att räkna om halterna och doserna till en bas per 1000 invånare går det att jämföra resultaten med andra kommuner som genomfört liknande undersökningar. I Östergötland har större kartläggningar utav narkotika i avloppsvatten gjorts på likande sätt. I nedanstående diagram jämförs Lidköpings resultat med resultat från några utav kommunerna som nämndes i undersökningen från Östergötland, 2019:

Från diagrammen sticker Lidköping ut från övriga kommuner avseende amfetamin. Värt att notera är att det togs endast 3 st dygnsprover i rad, resultaten från de andra kommunerna är baserade på mer omfattande provtagningar. Det finns också mätosäkerheter i provtagning och analys som kan ha påverkat resultatet.

Det sista diagrammet visar halterna av de olika narkotika preparaten och några utvalda, vanligt konsumerade läkemedelsrester från en tidigare provtagning. Citalopram, Desvenlafaxin och Sertralin är olika typer utav antidepressiva läkemedel medan Dikoflenak är ett smärtstillande preparat och omeprazol verkar mot halsbränna och magkatarr. Från diagrammet syns det att narkotikarester och läkemedelsrester förekommer i liknande storleksordning i avloppsvattnet och kan, precis som läkemedelsresterna, ha inverkan på ekosystemet i Vänern.

Från denna jämförelse går det inte att dra några slutsatser mellan konsumtionen utav läkemedel och narkotikapreparat då en viss del utav preparaten bryts ner i kroppen vid konsumtion. I ovanstående diagram med framräknade doser av narkotika har detta tagits med i beräkningarna.

Diagram 4 Medelhalterna från de tre dygnsproverna samt medelhalterna från fyra stycken dygnsprover analyserade för läkemedelspreparat.*Metabolisk konversionsfaktor saknas, #Value associated with increased uncertainty, £ Low confidence in peak

Vi kommer att fortsätta provta avloppsvattnet för narkotika. Nästa steg är att utvidga provtagningsomgången till en 7-dagars serie, då får vi ett större analysunderlag som stärker resultaten som sedan får lov att användas som underlag till större rapporteringar.

Här kan du läsa hela rapporten från östergötland.

 

Beviljat prövningstillstånd i Mark- och miljööverdomstolen för Lidköpings nya reningsverk

Den andra oktober skickade Vatten och avlopp in en överklagan till Mark- och miljööverdomstolen gällande domen i den lägre instansen om ledningsdragning och utsläppsrätter för ett nytt reningsverk i Lidköping. Sent i går kom beskedet om beviljat prövningstillstånd.

Det är en glädjens dag på kommunens Teknisk Serviceförvaltning. Under ett drygt halvår har man levt med den dom från Mark- och miljödomstolen som allvarligt hotade att äventyra projektet, både kostnadsmässigt och ur miljösynpunkt.

Överklagandet som det framställts avser framför allt den del av tillståndet där mark- och miljödomstolen föreskrivit att det nya avloppsreningsverkets utsläppspunkt ska anläggas norr om hamnbassängen, det s.k. vändjacket. Lidköpings kommun vill att utsläppspunkten från det nya avloppsreningsverket ska anläggas norr om Ågårdsbron och att utsläppet av det renade avloppsvattnet får ske i Lidan.

– Vi har fått igenom samtliga punkter för prövning och enligt tillståndet så föreligger särskilda skäl att lyfta frågan som kan bli prejudicerande och ligga som vägledning inför framtida beslut i dessa instanser. Det är ett mycket välkommet besked och det är en helt fantastisk känsla. En skön medgång i detta läge. Inte bara för oss utan för VA-branschen och kommunpolitiken i hela Sverige, förklarar Pernilla Bratt, VA-chef på Lidköpings kommun.

En viktig fråga i prövningen har varit den om miljökvalitetsnormer i vatten som skulle innebär stora problem för många kommunala avloppsreningsverk, inte minst de med växande tätorter där expansionen kan bli svår att genomföra. Frågan blir i slutändan vem som kommer att kunna bygga alls, med de krav som ställs enligt domen från 12 juni i år.

Nu när Mark- och miljööverdomstolen beviljat prövningstillstånd skickar domstolen överklagandet till motparten för att denne ska få tillfälle att bemöta det som sägs i överklagandet. Motpartens synpunkter skickas härefter till den som överklagat. Därefter följer en arbetsprocess med frågeställningar, förtydliganden, och yttranden.

Målet kommer att avgöras antingen genom att Mark- och miljööverdomstolen håller sammanträde/huvudförhandling där parterna får tillfälle att muntligen lägga fram sina synpunkter inför domstolen, eller genom föredragning där en jurist vid mark- och miljööverdomstolen redogör för fakta i målet och för vad parterna har framfört.

Mark- och miljööverdomstolen har som målsättning att avgöra merparten av sina mål inom sex till nio månader efter att de kom in till domstolen. Den aktuella förhandlingen kan dock komma att dra ut på tiden med tanke på domens karaktär och vikt för miljö och framtida vattenrening i Sverige. Om allt går som det är tänkt så är förhoppningen att ett domslut kan finnas på plats inom ett år.

Lidköpings överklagande till Mark- och miljööverdomstolen uppmärksammas inte bara i Sverige

Sedan vi skickade in vårt överklagande till Mark- och miljööverdomstolen har vi blivit kontaktade av kollegor i branschen, tjänstepersoner på myndigheter m.fl. som uttrycker sin tacksamhet över att vi driver ärendet till högsta instans.

Det har skrivits, inte bara i lokalpressen, utan även i den största branschtidningen Cirkulation:s senaste nummer. Vi har också varit inbjudna som talare på två webbinarier för att informera om tillståndsprocessen. Det första var i bio-P- nätverket i Sverige. Det andra var arrangerat av Kunskapzentrum Wasser Berlin och nådde även internationella åhörare. Gemensamt för de åsikter som kommer upp under mötena är oron för den strikta tolkning av vattendirektivet som gör det mycket svårt, kanske omöjligt, att flytta utsläppspunkten från ett avloppsreningsverk till en annan vattenförekomst.

Detta är mycket bekymmersamt för nyetableringar av verk eller om man skulle vilja lägga ner mindre verk och dra avloppsvattnet till ett större avloppsreningsverk, som då behöver ett utökat tillstånd. Något våra kollegor i Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB NSVA fått erfara då de fick nej på sin ansökan om att lägga ner två reningsverk och avleda spillvattnet till ett tredje (läs mer www.nsva.se). NSVA har överklagat beslutet, vilket vi ser positivt på då det visar på att det är fler kommuner som reagerar på tolkningen och visar på konsekvenserna av tolkningen av vattendirektivet.

Vidare delar många vår åsikt om att vi fått för långtgående villkor avseende att avancerad läkemedelsrening ska vara installerad redan från driftsstarten av Ängens avloppsreningsverk. De pilotförsök och förstudier som genomförts inom Sverige och EU visar att tekniken behöver utvecklas ytterligare innan det är lämpligt att föreskriva villkor om att tekniken ska införas. Vi har haft underhandskontakt med Mark- och miljödomstolen och fått information om att vi möjligen kan få svar i slutet av november huruvida vi får prövningstillstånd eller inte.

Regnbädden på Nya stadens torg

Under 2019 anlades en regnbädd på parkeringen vid Nya stadens torg i Lidköping för att ta hand om regnvattnet. Det gamla sättet att ta hand om regnvatten är genom att låta vattnet rinna ner i rännstensbrunnar som är anslutna till ledningar. Dessa ledningar går i Lidköpings fall rakt ur i Lidan och Vänern. Men varför vill man då ändra på det? Svaret är enkelt, vattnet för med sig alla föroreningar från staden och ut i våra vattendrag. Det förorenar vår närmiljö och i längden även vårt dricksvatten som kommer från Vänern. Vi ville prova något nytt i Lidköping, något som bidrar till att rena vattnet innan det går ut i våra vattendrag. Lösningen blev rengnbädden. Men för att få en tydligare bild av projektet så backar vi bandet till sommaren 2018.

Regnbäddens placering

Målet med regnbädden var redan från början ganska tydligt. Genom att lägga regnbädden på den lägsta punkten på parkeringsytan och ta bort alla brunnar så ville vi få allt vatten att rinna just hit. Allt vatten och alla föroreningar som det för med sig när det sköljer över ytan till en plats. Men vi ville mer än så. Vi ville skapa en grön oas i den hårdgjorda stadskärnan där biologisk mångfald kunde få sin plats och dit människor kunde gå och sätta sig för att njuta av växtligheten. Det vi saknade nu var pengar för att finansiera projektet.
Genom att ansöka om pengar hos naturvårdsverket fick vi ett bidrag. 767 000 kr tilldelades vi för att skapa en lösning som kunde fånga upp mikroplaster och andra föroreningar som annars hade hamnat i Vänern. Nu började planeringen på allvar och hösten 2019 sattes skopan i marken.

Grävning pågår

 

Kantstenen satt, ett mycket tidskrävande jobb som kräver skicklig personal.

 

Växtjorden lastas in. Näringsberikad biokol blandat med fint grus används som växtjord.

 

Bryggan med bänken under uppbyggnad

 

Det färdiga resultatet i december. Nu väntar vi med spänning på att våren och sommaren ska ge platsen färg.

Regnbädden är uppbyggd på följande sätt. Vattnet rinner in i regnbädden från rännan som går att se på platsbilderna. Vattnet filtreras sedan ner i jorden som ska fungera som ett kaffefilter där föroreningar ska stanna. Vattnet fortsätter sedan ner i marken. Skulle jorden vara frusen eller extremt mycket vatten skulle komma så finns det möjlighet för vattnet att brädda och rinna ut genom en brunn som finns i växtbädden.

Vattnet rinner in och filtreras ner i jorden. Vatten som inte får plats rinner ut genom en upphöjd brunn.

 

Tvärtemot vad många tror så är regnbädden inte en fuktig plats. Vatten står extremt sällan i bädden utan sjunker undan fort. Eftersom ytan är nedsänkt så blir även klimatet både varmare när solen ligger på och därför även torrare. Växterna har därför valts för att klara en torr, varm och solig plats. I regnbädden kan man bland annat se Rölleka, Perovskia, Kantnepeta, fjärilsbuske och vårälväxling. Om du är mer intresserad av växterna så finns en tavla vid växtbädden med bild på samtliga växter med sina latinska namn.

För att kunna få ett mätbart resultat togs prover innan regnbädden gjords. Rent vatten spolades på en asfaltsyta och vattnet fångades upp i flaskor innan det nådde rännstensbrunnarna. Analyserna visade att det var ca 1 mg mikroplast per liter vatten.
Efter att regnbädden installerats gjorde vi motsvarande provtagning och analysering av vattnet. Vid provtagningen som gjordes lyckades vi inte få ut något vatten till den brunn som bräddar vid större regn trots att många kubik spolades ut i bädden. I det prov som togs efter att regnbädden installerats kunde inga halter av mikroplaster uppmätas. Det är för tidigt att dra några slutsatser ännu då bädden inte varit i drift så länge.

Resultatet av vår första provtagning. Till vänster syns det första vattnet som tidigare rann ner i brunnarna.

Det är emellertid klarlagt att det material som bädden byggts upp av inte innehåller några utlakbara halter av mikroplaster vilket är bra att få klarlagt. Lidköpings kommun kommer att följa upp effekten av regnbädden när den varit i drift under minst ett år. Vidare är provtagning av mikroplaster i fasta material nu under utveckling vilket sannolikt kommer att medföra att inom något år är det möjligt att analysera bäddens innehåll av mikroplast. Vill du veta mer om resultaten, se rapporten Mikroplaster i dagvatten-effekt av regnbädd.

 

Lidköpings kommun går till högre instans gällande nytt reningsverk.

I dag är sista dagen för Lidköpings kommun att lämna in den skrivelse till Mark- och miljööverdomstolen i vilken kommunens överklagande utvecklas och skälen för att domstolen ska ge prövningstillstånd anges. Finputsningen har pågått in i det sista och nu skickas alltså det dokument som ska ligga till grund för att få till en ny prövning i högre instans.

I mark- och miljödomstolens deldom från 12 juni i år, har Mark- och miljödomstolen gett Lidköpings kommun tillstånd att anlägga ett nytt modernt avloppsreningsverk som ska ersätta det befintliga äldre avloppsreningsverket i tätorten. Mark- och miljödomstolen har också gett tillstånd till att lägga en ledning i Lidan för överföring av orenat avloppsvatten till det nya avloppsreningsverket. Så långt är allt väl enligt Lidköpings kommun.

Överklagandet som nu framställs avser framför allt den del av tillståndet där mark- och miljödomstolen föreskrivit att det nya avloppsreningsverkets utsläppspunkt ska anläggas norr om hamnbassängen, det s.k. vändjacket. Lidköpings kommun vill att utsläppspunkten från det nya avloppsreningsverket ska anläggas norr om Ågårdsbron och att utsläppet av det renade avloppsvattnet får ske i Lidan.

– De yrkanden som vid en ny prövning kommer framställas av Lidköpings kommun handlar naturligtvis om utsläppspunkten i första hand, men vi anser också att ”skall”-kravet om läkemedelsrening är orimligt. Detta är en ny teknik som vi ville ha med från början, men som blir svårt att finansiera i och med en eventuellt fördyrad ledningsdragning, säger Pernilla Bratt, VA-chef i Lidköpings kommun.

Mark- och miljödomstolens beslut att förlägga den nya utsläppspunkten efter Lidans utlopp ute i Vänern norr om hamnbassängen innebär ett omfattande merarbete med anläggande av många kilometer långa nya ledningar genom Lidköpings tätort, för att kunna leda det renade vattnet från det nya avloppsreningsverket till den anvisade utsläppspunkten. Dessa ledningsdragningar fördyrar projektet med betydande belopp. Lidköpings kommun ser inte att det är motiverat ur vare sig miljö- eller omgivningssynpunkt att kräva en så orimligt kostnadskrävande insats som en utsläppspunkt i Vänern norr om hamnbassängen innebär. Utsläppspunkten medför så stora tillkommande kostnader att hela projektet med ett nytt avloppsreningsverk riskerar att gå förlorat, menar man.

– Det har varit ett intensivt arbete sedan domen och vi har än en gång vänt på alla stenar och vässat våra argument ytterligare. Det är en skön känsla att veta att vi gjort allt vi kan och att vi nu får iväg ansökan, säger Gudrun Magnusson, miljöingenjör på Lidköpings kommun.

Gudrun Magnusson har tillsammans med Sweco tagit fram ett dokument som redogör närmare för de olika frågeställningar som ligger till grund för detta överklagande. I dokumentet behandlas särskilt ledningsdragningen, miljökvalitetsnormer, barriäreffekter för fisk, smittämnen i Lidan och i utgående renat avloppsvatten, påverkan på badvattenkvaliteten och läkemedelsrening.

– Jag anser att Lidköpings kommun har goda argument och ett gott underlag för prövningen och hoppas att Mark- och miljööverdomstolen ger prövningstillstånd så att argumenten kan prövas i högre instans, säger Susanne Åberg Witt-Strömer, advokat på Alrutz’ Advokatbyrå, och med 30 års erfarenhet av tillståndsprövningar enligt miljöskyddslagstiftningen. En viktig fråga i prövningen är den om miljökvalitetsnormer i vatten som innebär stora problem för många kommunala avloppsreningsverk , inte minst de med växande tätorter där expansionen kan bli svår att genomföra. Frågan blir ju i slutändan vem som kommer att kunna bygga alls, med dessa krav.

Mark- och miljööverdomstolens beslut om att ge prövningstillstånd eller inte för fortsatt prövning i högre instans förväntas i slutet av året.

Följ länken och läs hela ansökan under permits.

Överklagande till Mark- och miljööverdomstolen

Vi är nu tillbaks efter semestrarna och inleder hösten med att komplettera överklagandet till Mark- och miljööverdomstolen. Kanske inte den höststart vi tänkt oss men nu fokuserar vi på uppgiften! Vi har engagerat Susanne Åberg Witt-Ström från Alrutz advokatbyrå för att bistå oss i arbetet. Susanne har lång erfarenhet av miljöjuridik samt att driva mål till högsta instans. Den 2 oktober 2020 ska vi skicka in handlingarna till domstolen.

Dessa punkter kommer vi att överklaga

Enligt den dom från Mark- och miljödomstolen, som vi nu överklagar, ska utsläppspunkten för det renade avloppsvattnet förläggas till Lidans mynning i Vänern, norr om det så kallade vändjacket. I ansökan var vårt förstahandsalternativ att utloppet skulle ske i Lidan, ca 2 km uppströms. Detta medför stora merkostnader i projektet, i storleksordningen ca 100 mkr, för ledningsdragningar genom staden ner till hamninloppet. Vi skärper nu våra argument och tar fram mer material för att visa att den utsläppspunkt i Lidan vi föreslaget är acceptabel. T.ex. så har vi under sommaren tagit prover på bakterier i Lidan samt i utgående vatten från avloppsreningsverket för att ha som underlag för bedömningar av risken för smittspridning. En annan avgörande fråga är risken för ammoniakbildning, där vi också tar fram mer underlag.

Vi kommer även att överklaga domen med avseende på att läkemedelsrening ska vara installerad från driftstart. I ansökan åtog vi oss att installera denna om den yrkade utsläppspunkten i Lidan accepterades. I annat fall innebär den fördyrande ledningsdragningen genom staden att det inte finns ekonomiskt utrymme att installera detta reningssteg från starten. Vi fick inte gehör för detta utan är nu som första avloppsreningsverk i Sverige ålagda att installera detta reningssteg från start.

Detta händer nu

När ett mål ska tas upp i Mark- och miljööverdomstolen kan man förenklat säga att det sker i två steg.

För att Mark- och miljööverdomstolen ska ta upp ett mål till prövning krävs det ett så kallat prövningstillstånd. Prövningstillstånd kan endast ges om

  • det kan finnas anledning att ändra mark- och miljödomstolens avgörande,
  • behövs för att Mark- och miljööverdomstolen bättre ska kunna bedöma om mark- och miljödomstolen dömt rätt,
  • är viktigt att Mark- och miljööverdomstolen prövar målet för att mark- och miljödomstolarna ska få vägledning inför framtida bedömningar av liknande frågor,
  • eller att det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet.

För att avgöra om prövningstillstånd ska ges, går en jurist vid Mark- och miljööverdomstolen igenom alla handlingar i målet och föredrar sedan målet muntligt för tre domare. Domarna prövar därefter om det finns skäl att bevilja prövningstillstånd. Om Mark- och miljööverdomstolen inte beviljar prövningstillstånd kommer mark- och miljödomstolens avgörande att stå fast.

Vår förhoppning är naturligtvis att Mark- och miljööverdomstolen medger prövningstillstånd och vi förväntar oss besked om detta innan jul 2020. Mark- och miljööverdomstolen kan välja att ge prövningstillstånd för alla punkter vi överklagat eller så har de möjlighet att bara ta upp vissa punkter till prövning. Om vi får prövningstillstånd får man räkna med en handläggningstid hos Mark- och miljööverdomstolen på cirka ett år. Detta innebär i sin tur att det kan dröja tills årsskiftet 2021/2022 innan vi har ett slutgiltigt tillstånd.

En överblick över hur tillståndsprocessen framskridit så här långt för prövningen enligt 9 kapitlet (miljöfarlig verksamhet) samt 11 kapitlet (vattenverksamhet)i Miljöbalken. Parallellt med ovanstående prövningar pågår även en prövning enligt kulturmiljölagen (KML) hos Länsstyrelsens kulturmiljöenhet avseende påverkan på fornlämningar i Lidan vid ledningsdragningar.

Nu tar vi semester!

 

Våren har bjudet på utmaningar i form av förhandlingar med Mark och Miljödomstolen i vårt projekt med det nya reningsverket Ängens ARV, likväl som att anpassa vardag och arbete till rådande pandemi. Även om vi ansåg att förhandlingen gick mycket väl så var tyvärr inte domen till vår favör och som tidigare nämnt är det nu inlämnat en överklagan av domslutet. Så medan vi nu inväntar prövningstillståndet för överklagan så tar vi semester och ser fram mot soliga lata dagar under parasollet.

 

Till hösten tar vi nya tag igen, vi kommer i projektet jobba vidare med överklagan, vi kommer att se över projektering och uppdatera beräkningar för att så småningom få nya beslut beroende på tillståndsprocessen, och fortsätta arbetet med Ängens ARV.

Vi önskar er alla en riktigt härlig sommar!