Nu tar vi semester!

 

Våren har bjudet på utmaningar i form av förhandlingar med Mark och Miljödomstolen i vårt projekt med det nya reningsverket Ängens ARV, likväl som att anpassa vardag och arbete till rådande pandemi. Även om vi ansåg att förhandlingen gick mycket väl så var tyvärr inte domen till vår favör och som tidigare nämnt är det nu inlämnat en överklagan av domslutet. Så medan vi nu inväntar prövningstillståndet för överklagan så tar vi semester och ser fram mot soliga lata dagar under parasollet.

 

Till hösten tar vi nya tag igen, vi kommer i projektet jobba vidare med överklagan, vi kommer att se över projektering och uppdatera beräkningar för att så småningom få nya beslut beroende på tillståndsprocessen, och fortsätta arbetet med Ängens ARV.

Vi önskar er alla en riktigt härlig sommar!

Lidköping Vatten-Avlopp överklagar dom från Mark och miljödomstolen

Den 12 juni kom domen som gäller byggnation av det nya avloppsreningsverket, Ängens ARV, krav på utsläpp, samt utsläppspunkt av renat avloppsvatten i Lidan. Den var inte alls vad man hoppats och förväntat sig på Lidköpings Vatten-Avlopp.

Det färdiga avloppsreningsverket vid Ekestubben/Kartåsen

Vi har fått igenom mycket. Bland annat får vi bygga verket, Ängens ARV, vid Ekestubben/Kartåsen, som vi ville. Vi får anlägga Ängsbäcken och biogasanläggningen för att behandla slam var inte heller några problem, säger Eva Labecker, projektingenjör på Vatten-Avlopp.

Med utsläppsrätten i Lidan är det värre och Mark och miljödomstolen pekar bland annat på halterna av ammoniak för att avslå begäran om utsläpp i Lidan, mellan gångbron och Ågårdsbron. I sitt beslut hänvisar man också till ett gammalt förslag om ledningsdragningar på Lidans botten ut i Vänern. Förslaget fanns med i ett tidigt skede i planeringen och slängdes i papperskorgen av projektledningen.

Pernilla Bratt är VA-chef på Lidköpings kommun

Det är inte realistiskt. Vi har tekniska utmaningar redan med att lägga ner de 400mm ledningar som ska gå på botten TILL verket. Att därtill lägga ner ytterligare en ledning på 1000mm är helt orealistiskt och borde inte vara med i resonemanget, för att inte tala om kostnaden, förklarar Pernilla Bratt, VA-chef på Lidköpings kommun.

Utsläppspunkter för renat avloppsvatten enligt olika yrkanden

Det enda alternativet till att släppa ut det rena vattnet i Lidan är att gräva ned ledningarna genom staden till den punkt för utsläpp som domen beviljar, i hamnbassängen, norr om det så kallade vändjacket. Även detta medför en kostnadsökning som projektet anser vara helt omotiverad. Detta är också vad en av domstolens särskilda ledamöter och sakkunnig skriver när hen resonerar om påverkan kontra samhällsnyttan. Detta visar också på en oenighet i domen gällande utsläpp av det renade vattnet direkt ut i Lidan.

Alternativa ledningsdragningar med kostnader

Vad händer nu? Jo, Den 24 juni hade Teknisk servicenämnd ett extrainkallat möte där det fattades beslut om att överklaga domen från mark- och miljödomstolen. Fredagen den 3 juli ska ansökan om överklagan vara inne och direkt efter semesterperioden kommer Vatten-Avlopp sätta sig ner med en jurist för att gå igenom materialet. Man kommer ta fram en plan för hur och på vilket sätt man ska ta sig an domen för att få fram ett slagkraftigt dokument som på ett otvetydigt sätt visar på fördelarna med avloppsreningsverket i sin helhet. Med sina miljömässigt otvivelaktiga fördelar för en hållbar samhällsutveckling är detta en verkligt viktig fråga, inte bara för Lidköping utan för hela Sverige.

Detta beslut, om det skulle vinna laga kraft, skulle kunna få stora konsekvenser på hela Sveriges VA-bransch och domen följs med stort intresse av Naturvårdsverket, VA- branschen samt Svenskt Vatten, avslutar Pernilla Bratt, VA-chef på Lidköpings kommun

Läs domen i sin helhet. (ligger under misc)

Välbesökt webinarium med anledning av vår rapport om mikroplaster.

Under två dagar, 29 maj och 4 juni, bjuder Eurofins i samarbete med Jordnära, Örebro universitet och Lidköpings kommun in till ett webinarium med anledning av den rapport som kartlade källor, halter och flöden av mikroplast i en medelstor stad. I detta fallet Lidköping och Kinneviken via Lidan.

Det var i början av april som rapporten, ”Mindre mängd mikroplast till Kinneviken – Kartläggning av flöden av mikroplast i vatten från Lidköpings tätort”, såg dagens ljus. Den fick stort genomslag i både bransch- och dagstidningar från norr till söder, och de som tagit fram rapporten medverkade i ett antal intervjuer om resultaten och mikroplasternas påverkan på Kinneviken. Kinneviken, som är en vik i södra delen av Vänern, är huvudvattentäkt för dricksvatten i Lidköping och har därmed ett mycket högt skyddsvärde. Där finns även ett rikt djurliv med många bevarandevärda fiskarter.

Lidköpings kommun initierade denna rapport och kartläggning med stöd från Naturvårdsverket, och uppdraget utfördes av Jordnära miljökonsult AB, i samarbete med Institutionen för natur och teknik, Forskningscentrum Människa-Teknik-Miljö vid Örebro Universitet och Eurofins Environment Testing Sweden AB.

Patrick van Hees från Eurofins, som även är lektor lektor vid Örebro Universitet startade webinariet med att hälsa alla välkomna och gick igenom dagens aktiviteter. Han konstaterade att intresset varit stort och att 230 deltagare var på plats.

Gudrun Magnusson från Lidköpings Vatten och Avlopp var först ut och berättade om vart i världen Lidköping ligger och hur kommunen jobbar med olika vattenfrågor. Lidköping ligger strategiskt för denna typ av studie, med direkt anslutning till Vänern och med ett vattendrag som delar staden i två delar.

Vidare berättade Gudrun om planerna för det nya reningsverket med mikroplast- och läkemedelsrening, vikten av analyser och statistik inför vad som komma skall med politiska beslut och prioriteringar i arbetet med teknisk utveckling, samt samarbeten inom bland annat EU-projektet LIWE life.

Gudrun förklarade också att ett av syftena med studien är att få en ögonblicksbild av läget för att kunna prioritera insatser och för att senare kunna jämföra med effekterna av mikroplastreningen i ett nytt reningsverk.

Näst på tur var Helena Olsman från Jordnära miljökonsult som började med att berätta att om glädjen kring och utmaningarna i projektet. Vad är mikroplast och vart kommer det ifrån? Hur och vart ska man ta proverna?

I Strategin för mätning. Valde man att skapa en så heltäckande bild som möjligt. Hon punktade upp hur man valt ut mätställen med flera bilder över Lidköping och dess vattenflöden.

Helena förklarade hur Visuell analys (mikroskopi) är en viktig del i arbetet för att härleda mikroplasterna och konstaterade att arbetet gått över förväntan då studien visar mikroplaster i samtliga vatten. Dock inte i alla prov.

Lidan är en stor recipient där värden för mikroplast är knappt mätbara samtidigt som värmeverket och avloppsreningsverkets utflöden sticker ut då höga värden gör sig gällande. Hon avslutar med att konstatera att studien innehåller mycket data och att trafiken och gummi är en stor källa.

Patric van Hees, Eurofins lektor Örebro Universitet höll en dragning om analys med Pyrolys-GC-MS. En teknik utvecklad i Tyskland och tillämpad i den aktuella studien. Man jobbar med åtta plastsorter och två gummi. Han förklarade metoden för analys med rena flaskor av rätt volym (2×1 l. Dubbla uppsättningar för arkivering)

Patrick gick vidare med att förklara vad Eurofins erbjuder att mäta/analysera, vad man vill ha in för prover och på viket sätt. Det är naturligtvis viktigt att undvika kontaminering. Rena slangar, stänga locken snabbt, och blankprover(kalibrering) är exempel som gavs.

Avslutningsvis berättade Patrick om en stor studie av dricksvatten över hela världen, där man kunnat påvisa begränsad förekomst av mikroplast. Glädjande nog fanns ingen förekomst i varken svenskt eller norskt dricksvatten.

Sist ut var Anna Rotander, från Örebro universitet, som talade om karakterisering av landbaserade källor till mikroplast. Hon berättade om vilka mikroplastprojekt MTM varit delaktiga i, och hur man övervakat mikaroplaster sedan 2014 i bland annat Östersjön, Vättern och Göteborg.

Varför ska man då övervaka förekomsten av mikroplaster? Jo, för att veta vad man ska göra för insatser och när. Vidare poängterar Anna att metodutveckling för mätning och karaktärisering av MP är minst lika viktig som pumpar, trålar, filter och andra instrument för att bekräfta eller dementera hypotes.

Hur kan man då säkerställa att resultatet stämmer för olika metoder i mätningarna?
Att kombinera metoder ger mest information och är mycket vanligt. Optiska metoder och kemisk identifiering. Du måste vara klar över vad syftet med din mätning är och förstå vikten av att välja rätt metod för att få rätt resultat.

Vad kan då visuella karaktäriseringen berätta om källor? Anna avslutade med att förklara varför visuell karaktärisering är viktig och använde resultat från Svartån i Örebro som exempel. Sfärer, filmer och filament kan ge en fingervisning om varifrån mikroplasten uppkommit så man kan härleda källan.

På frågan om hälsoeffekter svarar Anna Rotander att det nu sker mycket forskning som inom ett par år kommer ge resultat i många studier.

Med det var ett mycket intressant webinarium till ända. Patrick van Hees avrundade och tackade för visat intresse.

Läs rapporten

Provtagning av Bromid inför läkemedelsrening

På Ängens avloppsreningsverk är det planerat att bygga en anläggning för rening av mikroföroreningar och läkemedelsrester så som värknedsättande preparat, antibiotika och hormoner med flera. Ordinarie processer på reningsverk har begränsad möjlighet att rena avloppsvattnet från dessa. För att få en bättre reningsgrad behövs mer avancerad teknik. Den teknik som är vald för Ängens ARV är en ozoneringsanläggning med efterföljande MBBR. Ozon är ett mycket starkt oxidationsmedel som reagerar lätt med andra ämnen. När ozon kommer i kontakt med molekyler från läkemedelsrester kan man förenklat säga att molekylerna slås sönder till mindre delar, som inte har samma effekt som den ursprungliga molekylen.

Läkemedelsreningen består av två likadana linjer som är placerade i slutet på reningsprocessen då avloppsvattnet har passerat hela verket och är som renast. Ozoneringsreaktorerna har en slalomlikande utformning där ozon tillsätts avloppsvattnet i början av bassängen. Med denna utformning får ozonet god inblandning i avloppsvattnet samtidigt som det får en lång uppehållstid att reagera med läkemedelsresterna och mikroföroreningarna. Efter ozoneringsreaktorn transporteras vattnet till en MBBR (moving bed biofilm reactor). Detta är en bassäng som är fylld med ett bärarmaterial på vilket bakterier växer. Bakteriernas uppgift är att konsumera de halterna av ozon som inte förbrukats i ozoneringsreaktorn och att bryta ner de mindre molekylerna från läkemedelsresterna.

Eftersom ozon är väldigt reaktivt och inte bara reagerar med läkemedelsrester och mikroföroreningar, finns en risk för att det reagerar med ämnen och bildar andra ämnen som kan ha påverkan på recipienten och miljön. Ett sådant ämne är bromid. Bromid i sig är inte ett miljöfarligt ämne, det förekommer naturligt i havsvatten och även i vissa grundvatten. Om bromid kommer i kontakt med ozon kan det reagera och bilda bromat, vilket är ett svårnedbrytbart och cancerogent ämne. Då det renade avloppsvattnet släpps ut i Vänern, som är en stor ytvattentäkt för dricksvattenproduktion, behöver bromatbildning undvikas i ozoneringsreaktorn.

Mätningar på avloppsvattnet från dagens reningsverk har visat att bromid förekommer, däremot finns inte bromid i dricksvattnet. Detta visar på att bromid tillkommer någonstans på vägen till reningsverket. Även om det finns flera sätt att undvika bromatbildning i ozoneringen är det bästa alternativet om det förekommer i så begränsad mängd som möjligt i avloppsvattnet. Vi har därför startat ett uppströmsarbete för att ta reda på vart någonstans på vägen till reningsverket tillkommer bromid. Därefter behöver tillförseln av bromid begränsas till avloppet.

Första steget var att hitta verksamheter som kan tänkas släppa större utsläpp bromid i avloppsvattnet. Under denna första provtagningsomgång identifierades därför vilka industrier som skulle kunna vara potentiella källor. För att få en uppfattning om eventuella bakgrundshalter av bromid från vanligt hushållsavlopp togs det även prov i en pumpstation dit endast bostäder är påkopplade. Prover togs även på inkommande avloppsvatten till reningsverket för att kunna göra en massbalans samt få en storleksuppfattning av mängderna bromid från de olika provtagningsplatserna. På bilden är provtagningsplatserna markerade.

Provtagningen genomfördes med portabla provtagare på platser där det fanns tillgång till flödesmätning. Det togs tre dygnsprover tre dagar i rad för att få ett pålitligare resultat. Bilderna nedan visar hur det såg ut på några av provtagningsplatserna.

  

Resultatet från denna undersökning kan kortfattat sammanfattas med följande tabell.

Provtagningsplatsens bidrag i procent av totalt bidrag till avloppsreningsverket

Provtagningsplats Mass % bromid av totala mängden tillfört reningsverket
Lakvatten från deponin 15
Metallindustri 1,3
Förbränningsanläggning 0,09
Pumpstation, hushållsavlopp 0,04

 

Ca 15 % av mängden bromid som finns i inkommande avloppsvatten till reningsverket kommer alltså ifrån lakvattnet fråndeponin. Detta är ett bra resultat då lakvattnet redan har planerats att kopplas bort från ledningsnätet när Ängens ARV skall tas i drift, vilket innebär att ca 15 % av nuvarande mängd bromid inte kommer att transporteras till ozoneringen.

Dock behöver vi söka vidare efter vart resterande, ca 85 %, mängd bromid kommer ifrån. Då halterna av bromid i hushållsavloppsvatten var låga tyder det på att det tillförs via industrier eller andra verksamheter. Nästa provtagningsomgång kommer därför att rikta in sig på större områden med mycket industriell och annan avvikande verksamhet. Se bild nedan.

Projektets doktorand Sofia Högstrand publicerad i Vatten

Liwe life-projektets doktorand, Sofia högstrand, har i dagarna fått sin artikel om fosforåtervinning publicerad i tidskriften Vatten. COMING CLOSER TO CLOSING THE PHOSPHORUS CYCLE – HOW BACTERIA COULD BE THE SOLUTION TO THE COMING FOOD CRISIS handlar om den forskning och det arbete som Sofia och hennes kollegor vid Lunds Universitet bedriver för att ta fram tekniker som kan säkerställa framtidens matförsörjning med hjälp av specifika bakterier. Läs hela artikeln.

Sofia Högstrand is a PhD student at the Department of Chemical Engineering at Lund University. Her research topic is the biological removal and recovery of phosphorus. She is also working in the LIWE LIFE-project in which a completely new wastewater treatment plant is going to be built in Lidköping municipality. More information about the project can be found at www.angensarv.se, Skriver tidskriften Vatten om Projektets doktorand.

 

Jordnära rapport om mikroplaster i Lidköpings vattenflöden är klar

Namnet på den nyligen utkomna rapporten är Mindre mängd mikroplast till Kinneviken – Kartläggning av flöden av mikroplast i vatten från Lidköpings tätort, och syftar till att kartlägga flöden av mikroplaster från Lidköpings tätort till Kinneviken i Vänern. Det är Lidköpings kommun som har initierat kartläggningen med stöd från Naturvårdsverket.

Uppdraget har utförts av Jordnära miljökonsult AB, i samarbete med Örebro universitet, Institutionen för natur och teknik, Forskningscentrum Människa-Teknik-Miljö (nedan kallat Örebro Universitet) och Eurofins Environment Testing Sweden AB.

Kinneviken, som är en vik i södra delen av Vänern, är Lidköpings allmänna huvudvattentäkt för dricksvatten och har därmed ett mycket högt skyddsvärde. Genom att långsiktigt arbeta för god vattenkvalitet i Kinneviken och Vänern säkerställer man flera samhällsekonomiska värden, såsom tekniska värden, naturvärden och sociala värden. I undersökningen har halter och mängder av mikroplast i de huvudsakliga vattenflödena inom Lidköpings tätort provtagits; ytvatten i Lidan och tre bäckar, dagvatten i utvalda dagvattenledningar samt avloppsvatten in till och ut ifrån avloppsreningsverket.

Mikroplaster är ett samlingsnamn för små plastpartiklar, mindre än fem millimeter i diameter. De kan antingen bildas då plastföremål och plastskräp slits och bryts sönder i naturen, eller ingå i olika industri- och hushållsprodukter såsom mikroplastkulor som används i färg eller vid blästring, i polerande tandkräm, disk-, tvätt- och rengöringsmedel och i konstgräsgranulat. Fibrer av mikroplast kan även lossna vid tvätt av syntetiska textilier, såsom t ex fleece eller mikrofibertextilier. Gummipartiklar som bildas vid däckslitage och som sprids i luft och med dagvatten från trafikerade områden kan också räknas som mikroplaster.

Provtagningsplan med provpunkter för kartläggning av mikroplaster i vatten i Lidköpings tätort. Röda punkter markerar provtagning i spillvatten, blå punkter markerar provtagning i recipientvatten dit dagvatten leds och gröna punkter representerar provtagning i dagvatten (Kartunderlag: ©Lantmäteriet, 2020).

En betydande mängd mikroplaster, uppskattat till ca 1,4 ton, förs årligen ut till
Kinneviken i Vänern via flöden som mynnar vid Lidköpings tätort. Merparten (90-99%)
härrör sannolikt från källor inom själva Lidköpings tätort, och 1-10% från uppströms
källor. När Lidan passerar Lidköpings centrala delar ökar antalet mikroplaster med upp till 100 gånger fler partiklar i utloppet jämfört med uppströms tätorten. Förutom Lidan utgör bäckarna
Toftabäcken, Svartebäcken och Brantabäcken relativt sett stora transportvägar för mikroplast.

De två enskilda verksamheter som undersökts, utgående vatten från avloppsreningsverket och
dagvatten från värmeverket, bidrar båda med relativt stora mängder mikroplast. I det renade
vattnet från avloppsreningsverket finns en stor mängd fibrer som är förhållandevis små och lätta
och som därför kan transporteras relativt långt ut i Kinneviken

T.vä Den stora högvolymspumpen, ca 1,6 m lång, består av en motor placerad högst upp, följt av ett intag för vatten, en filterstack med plats för tre filter, och en elektromagnetisk flödesmätare längst ner som mäter vattenvolymen med hög precision. T.hö Den lilla högvolymspumpen är utrustad med samma filterstack som den stora pumpen och en ram som gör att den kan placeras på botten i grundare vattendrag.

De typer av plast som hittats i flest prover och i störst mängder är polystyren, PVC och PET.
Gummipartiklar förekommer i stor andel och visar på att trafiken är en stor källa till mikroplast
i miljön inom Lidköpings tätort.

Följ länken för att hitta rapporten: angensarv.se/liwe-life/publikationer

Mark och miljödomstolen leder förhandlingar om Ängens ARV i Lidbeckska huset

Torsdagen den 12/3-2020 var det äntligen dags för domstolsförhandling för det nya reningsverket Ängens Arv. Vi har tidigare skrivit om hur vi drog tillbaka tre separata ansökningarna och samlade dem i en gemensam ansökan. Dessa ansökningar, Reningsverket med utsläpp av avloppsvatten vid utsläppspunkt i Lidan, nedläggning av ledningar i Lidan, samt anläggande av ängsbäcken och övriga ledningar från reningsverket till utsläppspunkten i Lidan, slogs samman för att tydligare kunna framföra miljövinningen med projektet ur ett helhetsperspektiv. Den här gemensamma ansökan författades under våren 2019 och lämnades in till mark- och miljödomstolen i juni 2019. Nu nio månader senare var det alltså dags för domstolsförhandling.

Själva förhandlingen skedde i Fullmäktigesalen i Lidbeckska huset i Lidköping och leddes av representanter från mark- och miljö-domstolen. Lidköpings kommun är den sökande i ärendet och länsstyrelsen tillsammans med miljö-hälsa är remissinstanser och motparter.

Förhandlingarna inleddes med att Lidköpings kommun berättade om bakgrund och syfte med projektet. Målet är att etablera en energi- och klimat-smart verksamhet som ska ligga i framkant med återvinning av näringsämnen samt avskiljning av mikroföroreningar. Detta ska göras med en tekniskt och pedagogisk genomtänkt anläggning med möjlighet till flexibilitet utav driftsätt.

Där av sammanfattas projektets tema bra utav miljöbalkens huvudsyfte:

”att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö”

På denna bild visas förstahands yrkandet för ledningsdragningen där blå och grön linje är ängsbäcken och utloppsledningen och röd linje är ledningsdragningen till reningsverket.

Därefter redovisades det för olika miljökonsekvenser och försiktighetsmått. Några exempel på dessa är luktstörningar som kan uppstå från reningsverk och slamhantering, risk för spridning av smittoämnen och geotekniska risker. En del som utretts omfattande är i hur stor utsträckning utgående avloppsvatten påverkar miljöstatusen i den delen av Lidan som är tänkt att bli recipient för det nya reningsverket. Inte minst eftersom Lidan redan har klassningen ”måttlig status” på grund av övergödning. Om statusen skulle komma att försämras finns risk att ekosystemet och fiskbeståndet i Lidan kan komma att påverkas. Med hänsyn till detta är det viktigt att kunna säkerställa och redovisa att Ängens ARV kan rena avloppsvattnet i den utsträckningen att miljökvalitetsnormerna i Lidan inte blir äventyrade.

Denna bild visar hur Ängens Arv nyttjar energi och bidrar till ett bättre klimat ur ett större helhetsperspektiv

Vidare fortsatte förhandlingarna med redovisning för den ansökta verksamheten där mer detaljerade utföranden och tillvägagångsätt presenterades, så som arbetet bakom valet av lokalisering till platsen och reningsverkets tekniska utformning. Även alternativ för ledningsdragning och utsläppspunkt presenterades med tillhörande utsläppsvärden.

Dagen avslutades med en syn på området där verket ska ligga och på föreslagen ledningsdragning och utsläppspunkt i Lidan.

Kommunen hoppas nu på att mark och miljödomstolen fattar beslut att godkänna enligt sökandens förslag. Det innebär tydliga riktlinjer för tidsplanen för att bygga det nya verket med önskad ledningsdragning och utsläppspunkt, samt att tillståndet för det gamla reningsverket upphävs när det nya tas i bruk. Kommunen vill också att den bifogade miljökonsekvensbeskrivningen godkänns.

Domen förväntas tillkännages inom två månader från förhandlingsdatumet.

Vi kartlägger förekomsten av mikroplaster i dag- och spillvatten i Lidköping

Tidigare i höstas sökte vi och fick pengar från Naturvårdsverket för en kartläggning av mikroplaster i dag- och spillvatten i Lidköpings tätort. Det är flera projekt på gång inom kommunen för att minska mängden mikroplast till Lidan och Vänern, bl.a installation av en dagvattenbädd på torget. Ängens avloppsreningsverk kommer också att vara utrustat med skivfilter som i stor utsträckning reducerar mängden mikroplast i det renade vattnet.

Det som saknas är en mer övergripande bild av mikroplastflödena i Lidköpings tätort via spill- och dagvatten. Vidare är det av intresse att kartlägga transporterna av mikroplast i Lidan såväl uppströms som nedströms tätorten. Merparten av dagvattnet samt bräddningarna från spillvattennätet leds ut i Lidan. Kartläggningen skulle ge ett kunskapsunderlag för att på sikt kunna utvärdera de åtgärder som planeras samt prioritera var ytterligare åtgärder ska sättas in.

Jordnära Miljökonsult har anlitats för att  genomför provtagningar samt skriva en rapport. Det saknas standardiserade metoder för provtagningar men Jordnära samarbetar med Örebro Universitet och Eurofins beträffande utveckling av analysmetoder. Provtagningarna har inletts med så kallade högflödesprovtagningar, där upp till 20 m3 vatten leds genom filter av olika storlek, där mikroföroreningar samlas upp. De partiklar som fastnat kommer att räknas och karakteriseras manuellt av örebro Universitet. Parallellt tas prover ut för kvantitativa analyser av olika typer av mikroplaster inkl gummipartiklar. Provtagningarna pågår fram till och med januari och slutrapporten beräknas vara färdig i slutet av mars 2020. Projektet har rönt massmedialt intresse och reportage har gjorts av Radio Skaraborg, NLT och VA-Cirkulation. Vi hoppas på intressanta resultat och själklart kommer vi att lägga ut rapporten här när den är färdig.

Karakterisering av avloppsvatten inför modelleringsprojektet – Superprovtagningen

I tidigare inlägg har vi skrivit om att vi ska skaffa en dynamisk modell för det framtida reningsverket, Ängens ARV. För att kunna göra en modell av ett avloppsreningsverk behövs mycket data och information på vattnet som ska gå in till verket, det behövs alltså göras en karakterisering av avloppsvattnet. Det är denna karaktärisering som vi på driften på Lidköpings ARV har samordnat och till stor del utfört själva under november och en bit inpå december med support från Christoffer Wärff från RISE (som senare ska tillverka modellen). Vattnet som vi analyserade var främst inkommande avloppsvatten till det befintliga verket samt vatten från en ansluten större industri. Även en del analyser på utgående vatten genomfördes.

Här nedan följer en kortare sammanfattning av vilka analyser som genomfördes för detta projekt:

  • Dygnsprover för analys av organiskt material, kväve- och fosfor föreningar, organiska syror, fasta partiklar, alkalinitet och ett antal salter. Dessa analyser utfördes av ackrediterat labb.
  • BOD-test med avläsning av prov efter 1, 2, 5, 7 och 9 dygn. Denna specialanalys utfördes av Labbet på Trollhättan energi. Då analysen behövdes sättas snabbt efter provtagningen skickades proverna med direktleverans till detta närliggande reningsverk med eget labb.
  • Ett batchreaktor test av industriavloppsvattnet för att kunna erhålla den andelen biologiskt inert löst COD. Detta test genomfördes på Lunds tekniska högskola, LTH, utav Christoffer och personal på LTH.
  • 1-timmesprover, 24 timmar i rad under 7 dagar, för dessa prover analyserades organiskt material, suspenderade ämnen, fosfor- och kväve-föreningar. Den här delen av provtagningen utfördes av oss på Lidköpings ARV med Hack-Langes provtagnings paket. Det är bilder från denna delen i projektet som visas här.

Utöver alla dessa analyser behövs även historisk data från ca två år tillbaka så som; flödesdata med dygns- och tim-upplösning, pH, temp samt tidigare analysdata.

Det har varit ett intensivt projekt med många parter och utföranden som ska passa in i ett redan tajt schema. Samtidigt har det varit ett väldigt roligt och annorlunda projekt att genomföra där vi dessutom får lära oss mer om vårt vatten och process. En positiv reflektion så här i efterhand, något som har underlättat arbetet väldigt mycket, är att intresset och engagemanget för detta projekt har varit stort hos personalen på driften Lidköpings ARV. Det har resulterat i många smarta lösningar, bland annat en så kallad ”superprovtagnings-bricka” som vi har kunnat ladda med (nästan alla) kyvetter som går åt under ett dygn. Namnet på brickan kommer från att själva projektet går internt under benämningen ”Superprovtagningen”.

Figure 1 Här är “superprovtagningsbrickan”. En innovativ problemlösning som fick stor betydelse för organisationen av utförandet.

Figure 2. En COD-serie med tim-prover för ett dygn. Färgförändringen visar att koncentrationen av COD variera under dygnet.

Figure 3. Alla testpaket som användes under provtagningsveckan.

Figure 4. Lab bänken är förberedd för att kunna starta med laborativt arbete.

Figure 5. Analys av flyktiga organiska syror.

Figure 6 Vid provtillfället införskaffades två extra värmeblock för att få plats för mer kyvetter pga att många analyser behöver värmas under en längre tid.

Figure 7 Provtagningsflaskor som ska fyllas med prov och skickas till labb.

Figure 8. En av två provtagare som samlade upp vatten för varje timme på dygnet i sådana flaskor som står på golvet.

Figure 9 En lite stökigare bild på delar av provtagningsmaterialet som beställdes inför provtagningen.

Kompletteringar inskickat till Mark-och miljödomstolen

I fredags eftermiddag mailade vi in kompletteringarna av ansökan till Mark- och miljödomstolen i Vänersborg – 53 sidor text och 8 bilagor. Kompletteringarna rörde i första hand påverkan på miljökvalitetsnormerna, påverkan på arter som är skyddade enligt artskyddsförordningen samt beräkningar av maximal genomsnittlig veckobelastning på olika sätt.

I följebrevet till kompletteringen påpekade vi att ansökan nu bör anses vara komplett, och därför bör kunna kungöras snarast möjligt. Vår förhoppning är att ha ett tillstånd då EU:s revisorer besöker oss i slutet av april.

Vi har även träffat Länsstyrelsens Kulturmiljöenhet och den tredje, förhoppningsvis sista, arkeologiska utredningen i Lidan påbörjas i januari med dykningar och provgropsgrävningar. Detta för att de tidigare identifierade fornminnena ska kunna avgränsas ytmässigt, och för att det ska gå att avgöra om, och förhoppningsvis även hur, ledningsdragningen ska kunna ske. Länsstyrelsen förvarande om att en fjärde undersökning möjligen kan bli aktuell.

Nu hoppas vi snabb handläggning av våra ärenden.