Regnbädden på Nya stadens torg

Under 2019 anlades en regnbädd på parkeringen vid Nya stadens torg i Lidköping för att ta hand om regnvattnet. Det gamla sättet att ta hand om regnvatten är genom att låta vattnet rinna ner i rännstensbrunnar som är anslutna till ledningar. Dessa ledningar går i Lidköpings fall rakt ur i Lidan och Vänern. Men varför vill man då ändra på det? Svaret är enkelt, vattnet för med sig alla föroreningar från staden och ut i våra vattendrag. Det förorenar vår närmiljö och i längden även vårt dricksvatten som kommer från Vänern. Vi ville prova något nytt i Lidköping, något som bidrar till att rena vattnet innan det går ut i våra vattendrag. Lösningen blev rengnbädden. Men för att få en tydligare bild av projektet så backar vi bandet till sommaren 2018.

Regnbäddens placering

Målet med regnbädden var redan från början ganska tydligt. Genom att lägga regnbädden på den lägsta punkten på parkeringsytan och ta bort alla brunnar så ville vi få allt vatten att rinna just hit. Allt vatten och alla föroreningar som det för med sig när det sköljer över ytan till en plats. Men vi ville mer än så. Vi ville skapa en grön oas i den hårdgjorda stadskärnan där biologisk mångfald kunde få sin plats och dit människor kunde gå och sätta sig för att njuta av växtligheten. Det vi saknade nu var pengar för att finansiera projektet.
Genom att ansöka om pengar hos naturvårdsverket fick vi ett bidrag. 767 000 kr tilldelades vi för att skapa en lösning som kunde fånga upp mikroplaster och andra föroreningar som annars hade hamnat i Vänern. Nu började planeringen på allvar och hösten 2019 sattes skopan i marken.

Grävning pågår

 

Kantstenen satt, ett mycket tidskrävande jobb som kräver skicklig personal.

 

Växtjorden lastas in. Näringsberikad biokol blandat med fint grus används som växtjord.

 

Bryggan med bänken under uppbyggnad

 

Det färdiga resultatet i december. Nu väntar vi med spänning på att våren och sommaren ska ge platsen färg.

Regnbädden är uppbyggd på följande sätt. Vattnet rinner in i regnbädden från rännan som går att se på platsbilderna. Vattnet filtreras sedan ner i jorden som ska fungera som ett kaffefilter där föroreningar ska stanna. Vattnet fortsätter sedan ner i marken. Skulle jorden vara frusen eller extremt mycket vatten skulle komma så finns det möjlighet för vattnet att brädda och rinna ut genom en brunn som finns i växtbädden.

Vattnet rinner in och filtreras ner i jorden. Vatten som inte får plats rinner ut genom en upphöjd brunn.

 

Tvärtemot vad många tror så är regnbädden inte en fuktig plats. Vatten står extremt sällan i bädden utan sjunker undan fort. Eftersom ytan är nedsänkt så blir även klimatet både varmare när solen ligger på och därför även torrare. Växterna har därför valts för att klara en torr, varm och solig plats. I regnbädden kan man bland annat se Rölleka, Perovskia, Kantnepeta, fjärilsbuske och vårälväxling. Om du är mer intresserad av växterna så finns en tavla vid växtbädden med bild på samtliga växter med sina latinska namn.

För att kunna få ett mätbart resultat togs prover innan regnbädden gjords. Rent vatten spolades på en asfaltsyta och vattnet fångades upp i flaskor innan det nådde rännstensbrunnarna. Analyserna visade att det var ca 1 mg mikroplast per liter vatten.
Efter att regnbädden installerats gjorde vi motsvarande provtagning och analysering av vattnet. Vid provtagningen som gjordes lyckades vi inte få ut något vatten till den brunn som bräddar vid större regn trots att många kubik spolades ut i bädden. I det prov som togs efter att regnbädden installerats kunde inga halter av mikroplaster uppmätas. Det är för tidigt att dra några slutsatser ännu då bädden inte varit i drift så länge.

Resultatet av vår första provtagning. Till vänster syns det första vattnet som tidigare rann ner i brunnarna.

Det är emellertid klarlagt att det material som bädden byggts upp av inte innehåller några utlakbara halter av mikroplaster vilket är bra att få klarlagt. Lidköpings kommun kommer att följa upp effekten av regnbädden när den varit i drift under minst ett år. Vidare är provtagning av mikroplaster i fasta material nu under utveckling vilket sannolikt kommer att medföra att inom något år är det möjligt att analysera bäddens innehåll av mikroplast. Vill du veta mer om resultaten, se rapporten Mikroplaster i dagvatten-effekt av regnbädd.