Regnbädden på Nya stadens torg

Under 2019 anlades en regnbädd på parkeringen vid Nya stadens torg i Lidköping för att ta hand om regnvattnet. Det gamla sättet att ta hand om regnvatten är genom att låta vattnet rinna ner i rännstensbrunnar som är anslutna till ledningar. Dessa ledningar går i Lidköpings fall rakt ur i Lidan och Vänern. Men varför vill man då ändra på det? Svaret är enkelt, vattnet för med sig alla föroreningar från staden och ut i våra vattendrag. Det förorenar vår närmiljö och i längden även vårt dricksvatten som kommer från Vänern. Vi ville prova något nytt i Lidköping, något som bidrar till att rena vattnet innan det går ut i våra vattendrag. Lösningen blev rengnbädden. Men för att få en tydligare bild av projektet så backar vi bandet till sommaren 2018.

Regnbäddens placering

Målet med regnbädden var redan från början ganska tydligt. Genom att lägga regnbädden på den lägsta punkten på parkeringsytan och ta bort alla brunnar så ville vi få allt vatten att rinna just hit. Allt vatten och alla föroreningar som det för med sig när det sköljer över ytan till en plats. Men vi ville mer än så. Vi ville skapa en grön oas i den hårdgjorda stadskärnan där biologisk mångfald kunde få sin plats och dit människor kunde gå och sätta sig för att njuta av växtligheten. Det vi saknade nu var pengar för att finansiera projektet.
Genom att ansöka om pengar hos naturvårdsverket fick vi ett bidrag. 767 000 kr tilldelades vi för att skapa en lösning som kunde fånga upp mikroplaster och andra föroreningar som annars hade hamnat i Vänern. Nu började planeringen på allvar och hösten 2019 sattes skopan i marken.

Grävning pågår

 

Kantstenen satt, ett mycket tidskrävande jobb som kräver skicklig personal.

 

Växtjorden lastas in. Näringsberikad biokol blandat med fint grus används som växtjord.

 

Bryggan med bänken under uppbyggnad

 

Det färdiga resultatet i december. Nu väntar vi med spänning på att våren och sommaren ska ge platsen färg.

Regnbädden är uppbyggd på följande sätt. Vattnet rinner in i regnbädden från rännan som går att se på platsbilderna. Vattnet filtreras sedan ner i jorden som ska fungera som ett kaffefilter där föroreningar ska stanna. Vattnet fortsätter sedan ner i marken. Skulle jorden vara frusen eller extremt mycket vatten skulle komma så finns det möjlighet för vattnet att brädda och rinna ut genom en brunn som finns i växtbädden.

Vattnet rinner in och filtreras ner i jorden. Vatten som inte får plats rinner ut genom en upphöjd brunn.

 

Tvärtemot vad många tror så är regnbädden inte en fuktig plats. Vatten står extremt sällan i bädden utan sjunker undan fort. Eftersom ytan är nedsänkt så blir även klimatet både varmare när solen ligger på och därför även torrare. Växterna har därför valts för att klara en torr, varm och solig plats. I regnbädden kan man bland annat se Rölleka, Perovskia, Kantnepeta, fjärilsbuske och vårälväxling. Om du är mer intresserad av växterna så finns en tavla vid växtbädden med bild på samtliga växter med sina latinska namn.

För att kunna få ett mätbart resultat togs prover innan regnbädden gjords. Rent vatten spolades på en asfaltsyta och vattnet fångades upp i flaskor innan det nådde rännstensbrunnarna. Analyserna visade att det var ca 1 mg mikroplast per liter vatten.
Efter att regnbädden installerats gjorde vi motsvarande provtagning och analysering av vattnet. Vid provtagningen som gjordes lyckades vi inte få ut något vatten till den brunn som bräddar vid större regn trots att många kubik spolades ut i bädden. I det prov som togs efter att regnbädden installerats kunde inga halter av mikroplaster uppmätas. Det är för tidigt att dra några slutsatser ännu då bädden inte varit i drift så länge.

Resultatet av vår första provtagning. Till vänster syns det första vattnet som tidigare rann ner i brunnarna.

Det är emellertid klarlagt att det material som bädden byggts upp av inte innehåller några utlakbara halter av mikroplaster vilket är bra att få klarlagt. Lidköpings kommun kommer att följa upp effekten av regnbädden när den varit i drift under minst ett år. Vidare är provtagning av mikroplaster i fasta material nu under utveckling vilket sannolikt kommer att medföra att inom något år är det möjligt att analysera bäddens innehåll av mikroplast. Vill du veta mer om resultaten, se rapporten Mikroplaster i dagvatten-effekt av regnbädd.

 

Lidköpings kommun går till högre instans gällande nytt reningsverk.

I dag är sista dagen för Lidköpings kommun att lämna in den skrivelse till Mark- och miljööverdomstolen i vilken kommunens överklagande utvecklas och skälen för att domstolen ska ge prövningstillstånd anges. Finputsningen har pågått in i det sista och nu skickas alltså det dokument som ska ligga till grund för att få till en ny prövning i högre instans.

I mark- och miljödomstolens deldom från 12 juni i år, har Mark- och miljödomstolen gett Lidköpings kommun tillstånd att anlägga ett nytt modernt avloppsreningsverk som ska ersätta det befintliga äldre avloppsreningsverket i tätorten. Mark- och miljödomstolen har också gett tillstånd till att lägga en ledning i Lidan för överföring av orenat avloppsvatten till det nya avloppsreningsverket. Så långt är allt väl enligt Lidköpings kommun.

Överklagandet som nu framställs avser framför allt den del av tillståndet där mark- och miljödomstolen föreskrivit att det nya avloppsreningsverkets utsläppspunkt ska anläggas norr om hamnbassängen, det s.k. vändjacket. Lidköpings kommun vill att utsläppspunkten från det nya avloppsreningsverket ska anläggas norr om Ågårdsbron och att utsläppet av det renade avloppsvattnet får ske i Lidan.

– De yrkanden som vid en ny prövning kommer framställas av Lidköpings kommun handlar naturligtvis om utsläppspunkten i första hand, men vi anser också att ”skall”-kravet om läkemedelsrening är orimligt. Detta är en ny teknik som vi ville ha med från början, men som blir svårt att finansiera i och med en eventuellt fördyrad ledningsdragning, säger Pernilla Bratt, VA-chef i Lidköpings kommun.

Mark- och miljödomstolens beslut att förlägga den nya utsläppspunkten efter Lidans utlopp ute i Vänern norr om hamnbassängen innebär ett omfattande merarbete med anläggande av många kilometer långa nya ledningar genom Lidköpings tätort, för att kunna leda det renade vattnet från det nya avloppsreningsverket till den anvisade utsläppspunkten. Dessa ledningsdragningar fördyrar projektet med betydande belopp. Lidköpings kommun ser inte att det är motiverat ur vare sig miljö- eller omgivningssynpunkt att kräva en så orimligt kostnadskrävande insats som en utsläppspunkt i Vänern norr om hamnbassängen innebär. Utsläppspunkten medför så stora tillkommande kostnader att hela projektet med ett nytt avloppsreningsverk riskerar att gå förlorat, menar man.

– Det har varit ett intensivt arbete sedan domen och vi har än en gång vänt på alla stenar och vässat våra argument ytterligare. Det är en skön känsla att veta att vi gjort allt vi kan och att vi nu får iväg ansökan, säger Gudrun Magnusson, miljöingenjör på Lidköpings kommun.

Gudrun Magnusson har tillsammans med Sweco tagit fram ett dokument som redogör närmare för de olika frågeställningar som ligger till grund för detta överklagande. I dokumentet behandlas särskilt ledningsdragningen, miljökvalitetsnormer, barriäreffekter för fisk, smittämnen i Lidan och i utgående renat avloppsvatten, påverkan på badvattenkvaliteten och läkemedelsrening.

– Jag anser att Lidköpings kommun har goda argument och ett gott underlag för prövningen och hoppas att Mark- och miljööverdomstolen ger prövningstillstånd så att argumenten kan prövas i högre instans, säger Susanne Åberg Witt-Strömer, advokat på Alrutz’ Advokatbyrå, och med 30 års erfarenhet av tillståndsprövningar enligt miljöskyddslagstiftningen. En viktig fråga i prövningen är den om miljökvalitetsnormer i vatten som innebär stora problem för många kommunala avloppsreningsverk , inte minst de med växande tätorter där expansionen kan bli svår att genomföra. Frågan blir ju i slutändan vem som kommer att kunna bygga alls, med dessa krav.

Mark- och miljööverdomstolens beslut om att ge prövningstillstånd eller inte för fortsatt prövning i högre instans förväntas i slutet av året.

Följ länken och läs hela ansökan under permits.

Vi kartlägger förekomsten av mikroplaster i dag- och spillvatten i Lidköping

Tidigare i höstas sökte vi och fick pengar från Naturvårdsverket för en kartläggning av mikroplaster i dag- och spillvatten i Lidköpings tätort. Det är flera projekt på gång inom kommunen för att minska mängden mikroplast till Lidan och Vänern, bl.a installation av en dagvattenbädd på torget. Ängens avloppsreningsverk kommer också att vara utrustat med skivfilter som i stor utsträckning reducerar mängden mikroplast i det renade vattnet.

Det som saknas är en mer övergripande bild av mikroplastflödena i Lidköpings tätort via spill- och dagvatten. Vidare är det av intresse att kartlägga transporterna av mikroplast i Lidan såväl uppströms som nedströms tätorten. Merparten av dagvattnet samt bräddningarna från spillvattennätet leds ut i Lidan. Kartläggningen skulle ge ett kunskapsunderlag för att på sikt kunna utvärdera de åtgärder som planeras samt prioritera var ytterligare åtgärder ska sättas in.

Jordnära Miljökonsult har anlitats för att  genomför provtagningar samt skriva en rapport. Det saknas standardiserade metoder för provtagningar men Jordnära samarbetar med Örebro Universitet och Eurofins beträffande utveckling av analysmetoder. Provtagningarna har inletts med så kallade högflödesprovtagningar, där upp till 20 m3 vatten leds genom filter av olika storlek, där mikroföroreningar samlas upp. De partiklar som fastnat kommer att räknas och karakteriseras manuellt av örebro Universitet. Parallellt tas prover ut för kvantitativa analyser av olika typer av mikroplaster inkl gummipartiklar. Provtagningarna pågår fram till och med januari och slutrapporten beräknas vara färdig i slutet av mars 2020. Projektet har rönt massmedialt intresse och reportage har gjorts av Radio Skaraborg, NLT och VA-Cirkulation. Vi hoppas på intressanta resultat och själklart kommer vi att lägga ut rapporten här när den är färdig.

Uppdatering från Lund – Vad vi har sysslat med den senaste tiden

Innan det nya reningsverket står färdigt kommer vår forskning fokuseras på mindre studier i labbet. Fosforåtervinning står i centrum – och för att kunna utvinna så mycket fosfor som möjligt behövs både ett detalj- och helhetsperspektiv på alla de processer i reningsverket som är kopplade till fosfor.

Men någonstans måste man börja. Och vi har valt att titta närmare på kolkällor. Det är nämligen som så att de bakterier som används i reningsprocessen är extra duktiga på att ta upp fosfor. De tar upp mycket mer fosfor än vanliga bakterier. Men för att just dessa duktiga bakterier ska trivas behöver vi se till att de har rätt sorts mat. De behöver en energikälla. Och denna energikälla består av korta kolkedjor. Det är dessa små och lättnedbrytbara kolkedjor vi syftar på när vi nu pratar om kolkällor.

Dessa kolkällor kan ha olika sammansättning, det finns flera olika sorters kol som påverkar bakterierna på lite olika sätt. Vårt mål har varit att ta reda på vilken kolkälla som fungerar bäst och som skulle leda till den mest effektiva återvinningen av fosfor.

Som forskare är det dock viktigt att först ha en bra metod för sina försök. Om man inte litar på att metoden fungerar, hur ska man då kunna lita på resultatet? Därför var vårt allra första steg att fundera ut och testa oss fram till en metod som skulle kunna visa oss vad vi är intresserade av att veta. Och det är inte alltid det lättaste. När man läser artiklar eller lyssnar på forskare är det sällan som det framgår just hur mycket av tiden som går åt till att ta fram och kontrollera sina metoder. Det är en stor del av arbetet som forskare, och tyvärr händer det ibland att man kommer fram till att metoderna inte fungerar. Då får man hitta ett annat grepp eller perspektiv och göra ett nytt försök.

Vår tanke är att genom att spåra vart kolet tar vägen (alltså om det stannar i vätskan, om det tas upp av bakterierna eller om det bryts ner till koldioxid och bildar gas) och parallellt mäta hur effektivt fosfor tas upp så kan vi avgöra hur bra kolkällan är. Vi har lyckats med att spåra kolet i vätskan och i gasen, det som kvarstår är att ta reda på hur stor del som stannar kvar i bakterierna. I dagsläget har vi dock inte den utrustning som krävs för en sådan undersökning, så därför måste vi pausa dessa försök ett litet tag.

Men det betyder inte att vi sitter och rullar med tummarna. Nej, vi har redan tankar på andra möjligheter. Vi ska nu titta på hur vi kan tillverka de här kolkällorna ur det slam som bildas vid reningsverket i en särskild process som kallas hydrolys. Vi ska undersöka vilka typer av kolkällor som bildas och om – och i så fall hur – vi kan styra processen så att just de bästa kolkällorna produceras.

Det är vad vi i Lund har sysslat med den senaste tiden.

Sofia Högstrand, doktorand på institutionen för kemiteknik vid Lunds Tekniska Högskola (LTH)

LIWE Life Konsortium Möte II i Lidköping.

Nu har alla partners träffats igen för att genomföra konsortium möte 2 inom LIWE- Life projektet. Den 15-16 oktober träffades vi på Stadshotellet i Lidköping för två dagar med erfarenhetsutbyte och många intressanta diskussioner.

Som vanligt så är det mycket praktisk information som måste diskuteras på dessa möten, ekonomi, tidplaner mm. Ett Life projekt av denna storlek kräver mycket administration och det är noga att vi följer de riktlinjer och föreskrifter som gäller för just detta projekt. Hur vi kommunicerar om projektet internt och externt, internationellt och nationellt är en viktig del i ett EU projekt och behöver diskuteras vid varje träff.  Men det är när de tekniska presentationerna och inspel kommer om förbättringar, pågående undersökningar och framtida utvecklingsmöjligheter som kreativiteten dras igång och ljudnivån höjs.

I kommande inlägg kommer vi presentera mer i detalj de presentationer som visades och diskuterades.

Nästa konsortium möte är planerat till april 2020

Uppstartsmöte för modelleringsprojektet av det nya reningsverket

För en vecka sedan hade vi som jobbar med LiweLife uppstartsmöte för modelleringsprojektet av det nya reningsverket med Christoffer Wärff från RISE. Som nämnts tidigare här på sidan ska Christoffer ta fram en dynamisk modell av det nya reningsverket Ängens ARV. Tanken med modellen är att den ska kunna användas för utbildning där exempelvis studenter eller driftpersonal ska kunna arbeta med den, och på så sätt få ökad förståelse för processen. Den ska också fungera som ett utvärderingsverktyg när verket väl är på plats och i drift.

Under mötet diskuterades avgränsningar och syfte med modellen. Vi kom fram till att hela reningsverket skulle innefattas av modellen. Den ska främst ge information om sammansättning av utgående flöde men skall också omfatta energiförbrukning i den utsträckning det finns möjlighet till det.

Vi fastställde att programvaran SUMO från Dynamita kommer att användas för att skapa modellen. SUMO är ett processmodellerings-program designat för att simulera olika processer på reningsverk. När vi på LIWE LIFE var på modellerings-workshop i Linköping tidigare i år upplevde vi programmet som väldigt användarvänligt, samtidigt som det går att ändra mer avancerade inställningar vid behov. Programmet innehåller dessutom möjlighet till modellering av den relativt nya fosforåtervinningsprocessen, samt förenklad modellering av ozoneringsprocessen vid läkemedelsreningen, vilket också låg till grund för beslutet.

Fortsättningsvis ska vi jobba vidare med att ta fram data och information på inkommande flöde till det befintliga verket här i staden. Många analyser och mätvärden har vi sedan tidigare, men vi kommer att behöva göra en del kompletterande analyser. Vi har mycket-väldigt roligt-arbete framför oss!

Amanda Andersson, processingenjör, Lidköpings kommun, Vatten-Avlopp.

Från Lund till Lidköping och tillbaka – en resa i fosfor och medeltida slott.

Under två dagar har LIWE life-projektets alldeles egna doktorand, Sofia Högstrand, besökt södra Vänerns strand. Byggandet av Ängens ARV har under vintern stått stilla i väntan på att tre ansökningar till Länsstyrelsen omvandlats till en samlad till Mark- och Miljödomstolen. Dessa dagar har utbyte av kunskap och uppdatering av projektet varit i centrum, men besök i Lidköpings begivenheter har också hunnits med.

Detta är ett roligt och mycket viktigt projekt som gör stora framsteg för att vi ska kunna minska dagens övergödning och i stället återföra näring till markerna genom bra återvunna produkter, Säger Sofia Högstrand, doktorand vid LTH.

Sofia Högstrand tog examen som civilingenjör sommaren 2018 och är sedan september samma år anställd som doktorand på institutionen för kemiteknik vid Lunds Tekniska Högskola (LTH). Hon forskar om fosfor och tekniker för att så effektivt som möjligt utvinna grundämnet genom biologisk rening i reningsverk. Det handlar om att utveckla metoder för integrerade processer med olika sorters bakterier och kol för att minimera miljöpåverkan. Effekterna sammanställs genom livscykelanalys.

Fosfor (P) är en förutsättning för allt liv – djur, växter och bakterier. Ämnet är en av byggstenarna i DNA men sätter även igång, eller stänger av, enzymer för reglering av ämnesomsättning. Fosfor spelar också en central roll i biokemiska processer när olika hormoner, exempelvis adrenalin, utövar sina effekter.

Fosfor är ett ändligt grundämne som inte går att framställa på konstgjord väg. Fosforföreningar ingår i konstgödsel, vilket är det viktigaste kommersiella användningsområdet. Bedömningarna av hur länge fosfatreserverna räcker varierar från 50–100 år till 300–400 år. Forskarnas bedömningar om när ”peak phosphorus” inträffar är lägre, konstgödselindustrins och gruvbolagens högre.

När ansökan nu är inlämnad intensifieras arbetet åter och som ett led i detta besöker doktoranden Sofia Högstrand Lidköping tillsammans med sin handledare Karin Jönsson, t.hö, som är docent på Institutionen för kemiteknik vid LTH.

LIWE life är ett spännande projekt som kan ta en doktorand på turer långt ifrån laboratoriet. Det kan handla om alltifrån insikter om lokalpolitik till nya kunskaper i myndigheters byråkratiska processer. Eller som i detta fall, en resa i fosfor med Läckö Slott som kuliss.

VA-dagar i Ängelholm

I början av maj var några från Lidköpings Kommun i Ängelholm på VA dagar. Detta arrangerades av VA-teknik Södra som ett samarbete mellan Företag, Offentlige Sektor och Universitet och Högskolor.

VA-teknik Södra har tre olika fokusområden

  • Framtidens avloppsvattenrening – Framtidens avloppsreningsverk är energiproducerande, klimatanpassade och släpper ut mindre klimatgaser. Verken ska samtidigt leva upp till skärpta krav för kväve, fosfor och organiska mikroföroreningar.
  • Energi& Resurshushållning – Utökad energi och resurshushållning är centrala utmaningar för den framtida avloppstekniken och reningsverken för inte orsaka utsläpp av klimatgaser utan syftet är att spara energi och resurser.
  • Klimat Samhälle Vatten – Samhällets vattenförsörjning, dagvatten- och avloppshantering ska anpassas till ett ändrat kliat och till städernas förändring. Behovet att se VA-tekniken som en aktiv del av denna utveckling är stort.

Industridoktorand Sofia Högstrand presenterade LIWE LIFE projektet, med fokus på fosforåtervinningen. Att rena bort fosfor ur avloppsvatten med så liten kemikalieförbrukning som möjligt är målet för anläggningar som använder biologisk fosforavskiljning (Bio-P). Bio-P ger förutsättningar för att återvinna fosfor i en ren fraktion, så kallad struvit, vilket kommer att studeras inom LIWE LIFE-projektet

Amanda Andersson, processingenjör från Lidköpings Kommun ska tillsammans med GRYAAB, som också är en part i VA-teknik Södra, vara med och ta fram ett koncept som heter Energibanken. Detta går ut på att hitta möjligheter till energieffektivisering av avloppsreningsverk, pumpstationer och ledningsnät. Det ska börja med att utlysa ett examensarbete där en student får titta över behovet och finna förbättringar med avseende på energiförbrukning. Tanken med projektet är att det så småningom ska leda fram till en kunskapsbank där man samlat information om möjliga förbättringar inom energiförbrukning.

Workshop på Tekniska verken

Den 14e mars hölls en workshop på Tekniska verken  i Linköping, om ämnet ”Ozonering för avancerad avloppsvattenrening”.

Workshopen anordnades av projekten, CWPharma, LIWE-Life samt BONUS CLEARWATER  tillsammans med företag och organisationer som är kopplade till projekten, Lunds Universitet, Aarhus University (DK), Kompetenz Zentrum Wasser Berlin, KWB, (DE), VA-teknik Södra, Länsstyrelsen i Östergötland, VA-kluster Mälardalen.

På bilden ser ni Pernilla Bratt VA-chef presentera Ängens ARV och LIWE LIFE projektet.
Dagen innehåll flertalet presentationer på området ozonering, och avslutades med en rundtur på Tekniska verkets ozoneringsanläggningen.