Regnbädden på Nya stadens torg

Under 2019 anlades en regnbädd på parkeringen vid Nya stadens torg i Lidköping för att ta hand om regnvattnet. Det gamla sättet att ta hand om regnvatten är genom att låta vattnet rinna ner i rännstensbrunnar som är anslutna till ledningar. Dessa ledningar går i Lidköpings fall rakt ur i Lidan och Vänern. Men varför vill man då ändra på det? Svaret är enkelt, vattnet för med sig alla föroreningar från staden och ut i våra vattendrag. Det förorenar vår närmiljö och i längden även vårt dricksvatten som kommer från Vänern. Vi ville prova något nytt i Lidköping, något som bidrar till att rena vattnet innan det går ut i våra vattendrag. Lösningen blev rengnbädden. Men för att få en tydligare bild av projektet så backar vi bandet till sommaren 2018.

Regnbäddens placering

Målet med regnbädden var redan från början ganska tydligt. Genom att lägga regnbädden på den lägsta punkten på parkeringsytan och ta bort alla brunnar så ville vi få allt vatten att rinna just hit. Allt vatten och alla föroreningar som det för med sig när det sköljer över ytan till en plats. Men vi ville mer än så. Vi ville skapa en grön oas i den hårdgjorda stadskärnan där biologisk mångfald kunde få sin plats och dit människor kunde gå och sätta sig för att njuta av växtligheten. Det vi saknade nu var pengar för att finansiera projektet.
Genom att ansöka om pengar hos naturvårdsverket fick vi ett bidrag. 767 000 kr tilldelades vi för att skapa en lösning som kunde fånga upp mikroplaster och andra föroreningar som annars hade hamnat i Vänern. Nu började planeringen på allvar och hösten 2019 sattes skopan i marken.

Grävning pågår

 

Kantstenen satt, ett mycket tidskrävande jobb som kräver skicklig personal.

 

Växtjorden lastas in. Näringsberikad biokol blandat med fint grus används som växtjord.

 

Bryggan med bänken under uppbyggnad

 

Det färdiga resultatet i december. Nu väntar vi med spänning på att våren och sommaren ska ge platsen färg.

Regnbädden är uppbyggd på följande sätt. Vattnet rinner in i regnbädden från rännan som går att se på platsbilderna. Vattnet filtreras sedan ner i jorden som ska fungera som ett kaffefilter där föroreningar ska stanna. Vattnet fortsätter sedan ner i marken. Skulle jorden vara frusen eller extremt mycket vatten skulle komma så finns det möjlighet för vattnet att brädda och rinna ut genom en brunn som finns i växtbädden.

Vattnet rinner in och filtreras ner i jorden. Vatten som inte får plats rinner ut genom en upphöjd brunn.

 

Tvärtemot vad många tror så är regnbädden inte en fuktig plats. Vatten står extremt sällan i bädden utan sjunker undan fort. Eftersom ytan är nedsänkt så blir även klimatet både varmare när solen ligger på och därför även torrare. Växterna har därför valts för att klara en torr, varm och solig plats. I regnbädden kan man bland annat se Rölleka, Perovskia, Kantnepeta, fjärilsbuske och vårälväxling. Om du är mer intresserad av växterna så finns en tavla vid växtbädden med bild på samtliga växter med sina latinska namn.

För att kunna få ett mätbart resultat togs prover innan regnbädden gjords. Rent vatten spolades på en asfaltsyta och vattnet fångades upp i flaskor innan det nådde rännstensbrunnarna. Analyserna visade att det var ca 1 mg mikroplast per liter vatten.
Efter att regnbädden installerats gjorde vi motsvarande provtagning och analysering av vattnet. Vid provtagningen som gjordes lyckades vi inte få ut något vatten till den brunn som bräddar vid större regn trots att många kubik spolades ut i bädden. I det prov som togs efter att regnbädden installerats kunde inga halter av mikroplaster uppmätas. Det är för tidigt att dra några slutsatser ännu då bädden inte varit i drift så länge.

Resultatet av vår första provtagning. Till vänster syns det första vattnet som tidigare rann ner i brunnarna.

Det är emellertid klarlagt att det material som bädden byggts upp av inte innehåller några utlakbara halter av mikroplaster vilket är bra att få klarlagt. Lidköpings kommun kommer att följa upp effekten av regnbädden när den varit i drift under minst ett år. Vidare är provtagning av mikroplaster i fasta material nu under utveckling vilket sannolikt kommer att medföra att inom något år är det möjligt att analysera bäddens innehåll av mikroplast. Vill du veta mer om resultaten, se rapporten Mikroplaster i dagvatten-effekt av regnbädd.

 

Projektets doktorand Sofia Högstrand publicerad i Vatten

Liwe life-projektets doktorand, Sofia högstrand, har i dagarna fått sin artikel om fosforåtervinning publicerad i tidskriften Vatten. COMING CLOSER TO CLOSING THE PHOSPHORUS CYCLE – HOW BACTERIA COULD BE THE SOLUTION TO THE COMING FOOD CRISIS handlar om den forskning och det arbete som Sofia och hennes kollegor vid Lunds Universitet bedriver för att ta fram tekniker som kan säkerställa framtidens matförsörjning med hjälp av specifika bakterier. Läs hela artikeln.

Sofia Högstrand is a PhD student at the Department of Chemical Engineering at Lund University. Her research topic is the biological removal and recovery of phosphorus. She is also working in the LIWE LIFE-project in which a completely new wastewater treatment plant is going to be built in Lidköping municipality. More information about the project can be found at www.angensarv.se, Skriver tidskriften Vatten om Projektets doktorand.

 

LIWE Life Konsortium Möte II i Lidköping.

Nu har alla partners träffats igen för att genomföra konsortium möte 2 inom LIWE- Life projektet. Den 15-16 oktober träffades vi på Stadshotellet i Lidköping för två dagar med erfarenhetsutbyte och många intressanta diskussioner.

Som vanligt så är det mycket praktisk information som måste diskuteras på dessa möten, ekonomi, tidplaner mm. Ett Life projekt av denna storlek kräver mycket administration och det är noga att vi följer de riktlinjer och föreskrifter som gäller för just detta projekt. Hur vi kommunicerar om projektet internt och externt, internationellt och nationellt är en viktig del i ett EU projekt och behöver diskuteras vid varje träff.  Men det är när de tekniska presentationerna och inspel kommer om förbättringar, pågående undersökningar och framtida utvecklingsmöjligheter som kreativiteten dras igång och ljudnivån höjs.

I kommande inlägg kommer vi presentera mer i detalj de presentationer som visades och diskuterades.

Nästa konsortium möte är planerat till april 2020

Nu närmar det sig semester

Vi som arbetar med projektet Ängens ARV tar nu semester och samlar ny energi inför hösten.

Vårens höjdpunkt var att lämna vår tillståndsansökan till Mark- och miljödomstolen. Nu hoppas vi på kort handläggningstid för att kunna gå vidare med detaljprojektering och byggnation av vårt nya avloppsreningsverk.

Vi vill med detta önska er alla en lång härlig sommar och semester!

Från Lund till Lidköping och tillbaka – en resa i fosfor och medeltida slott.

Under två dagar har LIWE life-projektets alldeles egna doktorand, Sofia Högstrand, besökt södra Vänerns strand. Byggandet av Ängens ARV har under vintern stått stilla i väntan på att tre ansökningar till Länsstyrelsen omvandlats till en samlad till Mark- och Miljödomstolen. Dessa dagar har utbyte av kunskap och uppdatering av projektet varit i centrum, men besök i Lidköpings begivenheter har också hunnits med.

Detta är ett roligt och mycket viktigt projekt som gör stora framsteg för att vi ska kunna minska dagens övergödning och i stället återföra näring till markerna genom bra återvunna produkter, Säger Sofia Högstrand, doktorand vid LTH.

Sofia Högstrand tog examen som civilingenjör sommaren 2018 och är sedan september samma år anställd som doktorand på institutionen för kemiteknik vid Lunds Tekniska Högskola (LTH). Hon forskar om fosfor och tekniker för att så effektivt som möjligt utvinna grundämnet genom biologisk rening i reningsverk. Det handlar om att utveckla metoder för integrerade processer med olika sorters bakterier och kol för att minimera miljöpåverkan. Effekterna sammanställs genom livscykelanalys.

Fosfor (P) är en förutsättning för allt liv – djur, växter och bakterier. Ämnet är en av byggstenarna i DNA men sätter även igång, eller stänger av, enzymer för reglering av ämnesomsättning. Fosfor spelar också en central roll i biokemiska processer när olika hormoner, exempelvis adrenalin, utövar sina effekter.

Fosfor är ett ändligt grundämne som inte går att framställa på konstgjord väg. Fosforföreningar ingår i konstgödsel, vilket är det viktigaste kommersiella användningsområdet. Bedömningarna av hur länge fosfatreserverna räcker varierar från 50–100 år till 300–400 år. Forskarnas bedömningar om när ”peak phosphorus” inträffar är lägre, konstgödselindustrins och gruvbolagens högre.

När ansökan nu är inlämnad intensifieras arbetet åter och som ett led i detta besöker doktoranden Sofia Högstrand Lidköping tillsammans med sin handledare Karin Jönsson, t.hö, som är docent på Institutionen för kemiteknik vid LTH.

LIWE life är ett spännande projekt som kan ta en doktorand på turer långt ifrån laboratoriet. Det kan handla om alltifrån insikter om lokalpolitik till nya kunskaper i myndigheters byråkratiska processer. Eller som i detta fall, en resa i fosfor med Läckö Slott som kuliss.

Tillståndsansökan för Ängens ARV skickad till mark och miljödomstolen

Sedan tidigare beslutades det att dra tillbaka de tre separata ansökningarna, som skickats till Länsstyrelsen, för att sätta ihop en enda gemensam samlad ansökan, direkt till Mark och Miljödomstolen. Vi ville med denna ändring få till ett bredare perspektiv i fråga om vad Ängens ARV faktiskt är, vad vi försöker åstadkomma med projektet och vad det skulle betyda för Lidköpings invånare, vårt arv och vår miljö att genomföra denna historiska satsning. Det är viktigt att belysa synergierna och den totala effekten av projektet genom att få ihop alla tre tillstånd, vilket vi nu gör med denna gemensam ansökan.

En normal handläggningstid på Mark och miljö tar ca 6-18 månader. Många utredningar och undersökningar gjordes tidigare för tillståndsansökan till länsstyrelsen och även kompletteringar efter länsstyrelsens synpunkter, utöver det har vi tagit hänsyn till övriga intressenters synpunkter och åsikter i den fortsatt planeringen av projektet.

Vi är mycket glada och stolta över att vi nu kommit så långt i processen att vi har ett väl genomarbetat samlat material som är redo för behandling av Mark och Miljödomstolen i Vänersborg, och vår förhoppning är att vi ska få en kort handläggningstid och ha ett klart tillstånd i början på nästa år.

På bilden ser ni VA-chefen Pernilla Bratt framför de  15 kopior av tillståndsansökans som nu är inlämnade till Mark och Miljödomstolen, den uppmärksamme ser även ett litet usb-minnet, med allt samlat digitalt, som vi också skickade med. Nu inväntar vi med spänning på nästa fas.

Förtydligande gällande de tre tillstånden:

För ett nytt reningsverk på ny placering behövdes i vårt fall 3 olika tillstånd.

  • Tillstånd enligt 9 kap. Miljöbalken för utsläpp av avloppsvatten. Tillstånd för reningsverket och för ny utsläppspunkt i Lidan
  • Tillstånd enligt 11 kap Miljöbalken för nedläggning av ledningar i Lidan. Detta tillstånd gäller för överföringsledningar som är planerade att läggas i Lidan.
  • Samråd enligt miljöbalken 12:6 miljöbalken för anläggande av ledningsrör och ledningsbäck i anslutning till avloppsreningsverket. Detta samråd gäller anläggande av ängsbäcken och övriga ledningar från reningsverket till utsläppspunkten i Lidan, och detta samråd är beviljad sen tidigare.

VA-dagar i Ängelholm

I början av maj var några från Lidköpings Kommun i Ängelholm på VA dagar. Detta arrangerades av VA-teknik Södra som ett samarbete mellan Företag, Offentlige Sektor och Universitet och Högskolor.

VA-teknik Södra har tre olika fokusområden

  • Framtidens avloppsvattenrening – Framtidens avloppsreningsverk är energiproducerande, klimatanpassade och släpper ut mindre klimatgaser. Verken ska samtidigt leva upp till skärpta krav för kväve, fosfor och organiska mikroföroreningar.
  • Energi& Resurshushållning – Utökad energi och resurshushållning är centrala utmaningar för den framtida avloppstekniken och reningsverken för inte orsaka utsläpp av klimatgaser utan syftet är att spara energi och resurser.
  • Klimat Samhälle Vatten – Samhällets vattenförsörjning, dagvatten- och avloppshantering ska anpassas till ett ändrat kliat och till städernas förändring. Behovet att se VA-tekniken som en aktiv del av denna utveckling är stort.

Industridoktorand Sofia Högstrand presenterade LIWE LIFE projektet, med fokus på fosforåtervinningen. Att rena bort fosfor ur avloppsvatten med så liten kemikalieförbrukning som möjligt är målet för anläggningar som använder biologisk fosforavskiljning (Bio-P). Bio-P ger förutsättningar för att återvinna fosfor i en ren fraktion, så kallad struvit, vilket kommer att studeras inom LIWE LIFE-projektet

Amanda Andersson, processingenjör från Lidköpings Kommun ska tillsammans med GRYAAB, som också är en part i VA-teknik Södra, vara med och ta fram ett koncept som heter Energibanken. Detta går ut på att hitta möjligheter till energieffektivisering av avloppsreningsverk, pumpstationer och ledningsnät. Det ska börja med att utlysa ett examensarbete där en student får titta över behovet och finna förbättringar med avseende på energiförbrukning. Tanken med projektet är att det så småningom ska leda fram till en kunskapsbank där man samlat information om möjliga förbättringar inom energiförbrukning.

Workshop på Tekniska verken

Den 14e mars hölls en workshop på Tekniska verken  i Linköping, om ämnet ”Ozonering för avancerad avloppsvattenrening”.

Workshopen anordnades av projekten, CWPharma, LIWE-Life samt BONUS CLEARWATER  tillsammans med företag och organisationer som är kopplade till projekten, Lunds Universitet, Aarhus University (DK), Kompetenz Zentrum Wasser Berlin, KWB, (DE), VA-teknik Södra, Länsstyrelsen i Östergötland, VA-kluster Mälardalen.

På bilden ser ni Pernilla Bratt VA-chef presentera Ängens ARV och LIWE LIFE projektet.
Dagen innehåll flertalet presentationer på området ozonering, och avslutades med en rundtur på Tekniska verkets ozoneringsanläggningen.

Bara vanligt vatten?

I sommar har Vänermuseet i Lidköping en utställning ”Bara vanligt vatten?” Utställningen, som kommer att vara på svenska och engelska, har fokus på Vänern och vilken roll vatten/Vänern har i vårt samhälle idag. Vi har nu fått möjlighet att vara med och informera om vattnets kretslopp i Lidköping i nutid men framförallt i framtiden. Ängens avloppsreningsverk och LIWE Life-projektet har sin givna plats i utställningen och får där representera framtida ny teknik för rening av läkemedelsrester och mikroplaster.

Idag hade vi ett planeringsmöte på avloppsreningsverket där vi diskuterade vilken information som lämpligtvis kan vara med på utställningen.

Utställningen invigs den 8 juni och håller på fram till den 20 oktober. Läs mer om Vänermuseet och den planerade utställningen – vanermuseet.se

På bilden: Daan van der Blom, Kicki Rask och Tove Dahlbom från Vänermuseet samt Peter Tengbom, Amanda Andersson och Gudrun Magnusson från Teknisk Service Vatten-Avlopp. Bakom kameran Mikael Ingebäck Teknisk Service.

Nya friska pengar för läkemedelsrening i Lidköping

I Fredags (16/11) kom det efterlängtade beslutet angående bidragsansökan för genomförandet av projektet för rening av läkemedelsrester i det nya reningsverket. Den beviljade summan är på 13 494 972 kronor och motsvarar 65% av kostnaden. Resterande pengar är genom EU och Lidköpings kommun redan klara.

Ansökan som skrevs under och skickades in den 14/9, innehåller först en tydlig beskrivning av syftet med projektet Ängens ARV som helhet. Den lyfter sedan fram effekterna av en läkemedelsrening ur olika perspektiv, med tyngdpunkt på tekniken med ozonering, miljöpåverkan och ekonomi. Mest intressant och nyskapande måste nog ändå anses vara den pedagogik som är tänkt att förklara sammanhang och effekter för invånare, besökare, politiker och tjänstemän.
Vi är tycker det är oerhört positivt med alla bidrag vi får. Inte bara för att det hjälper till att finansiera utan även för att det blir ett kvitto på att vi tänkt rätt. När vi var i Bryssel på konferens framhöll myndigheten EASME (European Agency for Small- and Medium-sized Enterprises) det ovanliga i kombinationen av våra olika tekniker och menade att vi kommer påverka inriktningen för småskaliga vattenreningsverk under 20-30 år med Ängens ARV, säger Pernilla Bratt, VA-chef på Lidköpings kommun.

Totalt fördelades 85 miljoner kronor från naturvårdsverket. Detta är pengar ur regeringens satsning för att minska utsläpp av läkemedelsrester och andra miljögifter till hav, sjöar och vattendrag. Beviljade belopp utgår ifrån ett antal parametrar där en viktig var ambitionsnivån för rening utifrån perspektivet hur känslig recipienten, det mottagande vattendraget, ansetts vara. Avgörande för bidragets storlek har också varit en långsiktig vattenplanering om hur det renade vattnet bäst kan komma till nytta i framtiden.

Dagens enda befintliga fullskaleanläggning för avskiljning av läkemedelsrester finns i Linköping. De beviljade projekten innebär att nya anläggningar kommer att byggas, vilket är en viktig del för den fortsatta utvecklingen av både teknik och kunskap.