2020 – Ett ovanligt och innehållsrikt år

När Lidköping Vatten och avlopp stänger böckerna och ser tillbaka på det gångna året så är det inte mycket som sett ut som det brukar. Precis som för alla andra vände Pandemin upp och ner på mycket. En del uppgifter som vi hade planerat för året, som exempelvis studiebesök och kollegialt lärande av branschen, har fått skjutas på framtiden eller har fått genomföras i andra former. Våra möten och sammankomster har därtill flyttats från ordinarie kontor och lokaler in i datorernas värld. Projektet har trots detta fått mycket gjort och nedan följer ett axplock av vad året hade att erbjuda. Mycket nöje!

Bakterier sluter cirkeln för framtidens matförsörjning

Liwe life-projektets doktorand, Sofia Högstrand, fick under april månad fick en av sina artiklar om fosforåtervinning publicerad i tidskriften Vatten. COMING CLOSER TO CLOSING THE PHOSPHORUS CYCLE – HOW BACTERIA COULD BE THE SOLUTION TO THE COMING FOOD CRISIS, handlar om den forskning och det arbete som Sofia och hennes kollegor vid Lunds Universitet bedriver för att ta fram tekniker som kan säkerställa framtidens matförsörjning med hjälp av specifika bakterier.

Sofia Högstrand is a PhD student at the Department of Chemical Engineering at Lund University. Her research topic is the biological removal and recovery of phosphorus. She is also working in the LIWE LIFE-project in which a completely new wastewater treatment plant is going to be built in Lidköping municipality. More information about the project can be found at www.angensarv.se, Skriver tidskriften Vatten om Projektets doktorand.

Läs artikeln

Digitala möten med EU i kölvattnet av Covid-19

Pandemin tvingade som sagt även oss till förändrade arbetssätt. Vi hade följaktligen våra projektmöten i LIWE-Life digitalt. Normalt sett så genomförs dessa projektmöten genom att hela projektgruppen träffas fysiskt två gånger om året. Dessa två dagar med kunskapsutbyte och studiebesök fick vi, istället för att mötas på någon plats, genomföra digitalt. Det fungerade väl och genomfördes till belåtenhet för både projektmedlemmarna så väl som för vår EU-representant, som brukligt deltar på ett av dessa möten varje år. Vi ser nog alla framemot att träffas på riktigt igen.

Bromider och Bromat i kvadrat

Under våren har det genomförts en större provtagningsserie med syfte att finna verksamheter som kan tänkas släppa större utsläpp av bromid i avloppsvattnet. Bromid i sig är inte ett problem men då vi planerar för läkemedelsrening med ozon så kan bromid omvandlas till bromat, och detta är ett ämne som är cancerogent och svårnedbrytbart. Därför är det viktigt att försöka hitta potentiella källor till bromid.

Provtagningen genomfördes med portabla provtagare på platser där det fanns tillgång till flödesmätning. Det togs tre dygnsprover tre dagar i rad för att få ett pålitligare resultat.

Läs mer i blogginlägget: Provtagning av Bromid inför läkemedelsrening

Mikroplast och genomslag

Hösten 2019 togs det en massa prover på dagvatten i Lidköping. Det mynnade under 2020 ut i en rapport om förekomsten av mikroplaster i dag- och spillvatten i Lidköping. Arbetet var finansierat med bidrag från Naturvårdsverket och rapporten skrevs av Jordnära Miljökonsult. Rapporten om mikroplastflöde fick stor genomslagskraft i både branschen och dagstidningar. Därtill genomfördes under våren ett flertal webbinarium, med ett stort antal deltagare från branschen och studenter.

Gudrun Magnusson, miljöingenjör och Pernilla Bratt, VA chef, är ute och mäter förekomsten av mikroplaster i Lidan

Rapporten finns att läsa i Publikationer under fliken LIWE LIFE.

Sagan om tillståndsansökningarna – 1, 2 och 3

Torsdagen den 12 mars genomförde vi förhandlingar med Mark och miljödomstolen angående vårt tillstånd för Ängens ARV. Domen från Mark och miljödomstolen kom den 12 juni och var inte det vi hade hoppats på. Tekniska servicenämnd fick bli extrainkallade och det togs ett snabbt beslut att vi var tvungna att överklaga, vilket vi också gjorde.

I ett blogginlägg från 4 september skriver projektet Enligt den dom från Mark- och miljödomstolen, som vi nu överklagar, ska utsläppspunkten för det renade avloppsvattnet förläggas till Lidans mynning i Vänern, norr om det så kallade vändjacket. Detta medför stora merkostnader i projektet, i storleksordningen ca 100 mkr, för ledningsdragningar genom staden ner till hamninloppet. Vi skärper nu våra argument och tar fram mer material för att visa att den utsläppspunkt i Lidan vi föreslaget är acceptabel.

Överklagan skickades 2:a oktober in till Mark och Miljööverdomstolen. Vår tillståndsprocess och överklagande kom att uppmärksammas i hela VA-branschen, då det är frågeställningar som kommer att påverka hela branschen när det gäller framtida tillstånd.
Tidigt i december fick vi så det mycket positiva beskedet att vår överklagan har beviljats prövningstillstånd. Nu ser vi framtiden an och tar oss vidare längs den krokiga vägen mot morgondagens vattenrening.

Läs om hela förloppet i bloggflödet

Modell för simulering av reningen i framtida Ängens ARV

Under hösten slutredovisade Christoffer Wärff från RISE den dynamiska modellen över Ängens ARV. Detta arbete, som har pågått under ca 1,5 års tid, innehåller en omfattande karakterisering av inkommande avloppsvatten samt framtagande och anpassning utav modellen. Slutgiltig rapport förväntas komma under våren 2021. Mer information om detta kommer i ett framtida inlägg.

Mätning av narkotika

Det kommunala avloppsvattnet har på senare år blivit en intressant informationskälla som kan användas för att öka kunskapen om kommuninvånarnas beteende och vanor. Något som har blivit allt mer vanligt är att undersöka förekomst av narkotika i avloppsvatten.
Då vi saknar information om dels vilken kvantitet av narkotika som når reningsverket men också hur stor effekt dessa ämnen har på Vänern, har vi under hösten gjort provtagningar. Dessa provtagningar genomfördes i samarbete med KSV och Polisen, då även dessa enheter är intresserade utav resultaten. Följande huvudsubstanser och metaboliter utav narkotikaklassade ämnen analyserades:

• Kokain
• Amfetamin
• Metaamfetamin
• Cannabis
• Tramadol
• MDMA

Läs mer i blogginlägget: Resultat av mätning av droger och läkemedel i Lidköpings avloppsvatten

Resultat av mätning av droger och läkemedel i Lidköpings avloppsvatten

Det kommunala avloppsvattnet har på senare år blivit en intressant informationskälla som kan användas för att öka kunskapen om kommuninvånarnas beteende och vanor. Genom att analysera avloppsvattnet går det att se trender över tid, ett aktuellt exempel på detta är provtagning för Covid-19 i avloppsvatten. Något som har blivit allt mer vanligt att undersöka är narkotika i avloppsvatten.

I sammanhang med läkemedelsrening ligger stort fokus på att undersöka de legala drogerna på marknaden och lite har nämnts om de illegala drogerna. Då vi saknar information om dels vilken kvantitet av narkotika som når reningsverket men också hur stor effekt dessa ämnen har på Vänern, har vi under hösten genomfört provtagningar med avseende på narkotika. Dessa provtagningar genomfördes i samarbete med KSV och Polisen , då även dessa enheter är intresserade utav resultaten.
Under den första provomgången skickades 3 st dygnsprover för analys till Bioanalys, RISE- Sektionen för kemisk och farmaceutisk kemi i Södertälje. Följande huvudsubstanser och metaboliter utav narkotikaklassade ämnen analyserades:

• Kokain
• Amfetamin
• Metaamfetamin
• Cannabis
• Tramadol
• MDMA

Proverna som togs var insamlade under ett dygn, så kallade flödesproportionella dygnsprover, och uppskattat antal anslutna invånare till det kommunala avloppsledningsnätet i kommunen är 36 000 personer. Om en standardmängd för enskild dos antas, kan följande resultat beräknas:

Preparat Halt (μg/m3) Total halt (mg) per 1000 inv. & 24 h Antal doser totalt Doser per 1000 inv. & 24 h
Cannabis (THCA-metabolit) 66 17 746 21
Kokain * 99 26
Bensoylekgonin (BzE)* 234 61
Kokain (+ metabolit BzE) 334 86 60 1,7
Amfetamin 330 86
Metamfetamin 4,3 1,1
Amfetamin (+ metamfetamin) 334 87 232 10
MDMA* 31 8,0
Tramadol* 524 136
ODM-Tramadol (metabolit)* 403 105
6-MAM (Heroin-metabolit)* 1,4 0,4

Tabell 1 Medelvärden från de tre dygnsproverna
*Metabolisk konversionsfaktor saknas, #Value associated with increased uncertainty, £ Low confidence in peak

Genom att räkna om halterna och doserna till en bas per 1000 invånare går det att jämföra resultaten med andra kommuner som genomfört liknande undersökningar. I Östergötland har större kartläggningar utav narkotika i avloppsvatten gjorts på likande sätt. I nedanstående diagram jämförs Lidköpings resultat med resultat från några utav kommunerna som nämndes i undersökningen från Östergötland, 2019:

Från diagrammen sticker Lidköping ut från övriga kommuner avseende amfetamin. Värt att notera är att det togs endast 3 st dygnsprover i rad, resultaten från de andra kommunerna är baserade på mer omfattande provtagningar. Det finns också mätosäkerheter i provtagning och analys som kan ha påverkat resultatet.

Det sista diagrammet visar halterna av de olika narkotika preparaten och några utvalda, vanligt konsumerade läkemedelsrester från en tidigare provtagning. Citalopram, Desvenlafaxin och Sertralin är olika typer utav antidepressiva läkemedel medan Dikoflenak är ett smärtstillande preparat och omeprazol verkar mot halsbränna och magkatarr. Från diagrammet syns det att narkotikarester och läkemedelsrester förekommer i liknande storleksordning i avloppsvattnet och kan, precis som läkemedelsresterna, ha inverkan på ekosystemet i Vänern.

Från denna jämförelse går det inte att dra några slutsatser mellan konsumtionen utav läkemedel och narkotikapreparat då en viss del utav preparaten bryts ner i kroppen vid konsumtion. I ovanstående diagram med framräknade doser av narkotika har detta tagits med i beräkningarna.

Diagram 4 Medelhalterna från de tre dygnsproverna samt medelhalterna från fyra stycken dygnsprover analyserade för läkemedelspreparat.*Metabolisk konversionsfaktor saknas, #Value associated with increased uncertainty, £ Low confidence in peak

Vi kommer att fortsätta provta avloppsvattnet för narkotika. Nästa steg är att utvidga provtagningsomgången till en 7-dagars serie, då får vi ett större analysunderlag som stärker resultaten som sedan får lov att användas som underlag till större rapporteringar.

Här kan du läsa hela rapporten från östergötland.

 

Beviljat prövningstillstånd i Mark- och miljööverdomstolen för Lidköpings nya reningsverk

Den andra oktober skickade Vatten och avlopp in en överklagan till Mark- och miljööverdomstolen gällande domen i den lägre instansen om ledningsdragning och utsläppsrätter för ett nytt reningsverk i Lidköping. Sent i går kom beskedet om beviljat prövningstillstånd.

Det är en glädjens dag på kommunens Teknisk Serviceförvaltning. Under ett drygt halvår har man levt med den dom från Mark- och miljödomstolen som allvarligt hotade att äventyra projektet, både kostnadsmässigt och ur miljösynpunkt.

Överklagandet som det framställts avser framför allt den del av tillståndet där mark- och miljödomstolen föreskrivit att det nya avloppsreningsverkets utsläppspunkt ska anläggas norr om hamnbassängen, det s.k. vändjacket. Lidköpings kommun vill att utsläppspunkten från det nya avloppsreningsverket ska anläggas norr om Ågårdsbron och att utsläppet av det renade avloppsvattnet får ske i Lidan.

– Vi har fått igenom samtliga punkter för prövning och enligt tillståndet så föreligger särskilda skäl att lyfta frågan som kan bli prejudicerande och ligga som vägledning inför framtida beslut i dessa instanser. Det är ett mycket välkommet besked och det är en helt fantastisk känsla. En skön medgång i detta läge. Inte bara för oss utan för VA-branschen och kommunpolitiken i hela Sverige, förklarar Pernilla Bratt, VA-chef på Lidköpings kommun.

En viktig fråga i prövningen har varit den om miljökvalitetsnormer i vatten som skulle innebär stora problem för många kommunala avloppsreningsverk, inte minst de med växande tätorter där expansionen kan bli svår att genomföra. Frågan blir i slutändan vem som kommer att kunna bygga alls, med de krav som ställs enligt domen från 12 juni i år.

Nu när Mark- och miljööverdomstolen beviljat prövningstillstånd skickar domstolen överklagandet till motparten för att denne ska få tillfälle att bemöta det som sägs i överklagandet. Motpartens synpunkter skickas härefter till den som överklagat. Därefter följer en arbetsprocess med frågeställningar, förtydliganden, och yttranden.

Målet kommer att avgöras antingen genom att Mark- och miljööverdomstolen håller sammanträde/huvudförhandling där parterna får tillfälle att muntligen lägga fram sina synpunkter inför domstolen, eller genom föredragning där en jurist vid mark- och miljööverdomstolen redogör för fakta i målet och för vad parterna har framfört.

Mark- och miljööverdomstolen har som målsättning att avgöra merparten av sina mål inom sex till nio månader efter att de kom in till domstolen. Den aktuella förhandlingen kan dock komma att dra ut på tiden med tanke på domens karaktär och vikt för miljö och framtida vattenrening i Sverige. Om allt går som det är tänkt så är förhoppningen att ett domslut kan finnas på plats inom ett år.

Regnbädden på Nya stadens torg

Under 2019 anlades en regnbädd på parkeringen vid Nya stadens torg i Lidköping för att ta hand om regnvattnet. Det gamla sättet att ta hand om regnvatten är genom att låta vattnet rinna ner i rännstensbrunnar som är anslutna till ledningar. Dessa ledningar går i Lidköpings fall rakt ur i Lidan och Vänern. Men varför vill man då ändra på det? Svaret är enkelt, vattnet för med sig alla föroreningar från staden och ut i våra vattendrag. Det förorenar vår närmiljö och i längden även vårt dricksvatten som kommer från Vänern. Vi ville prova något nytt i Lidköping, något som bidrar till att rena vattnet innan det går ut i våra vattendrag. Lösningen blev rengnbädden. Men för att få en tydligare bild av projektet så backar vi bandet till sommaren 2018.

Regnbäddens placering

Målet med regnbädden var redan från början ganska tydligt. Genom att lägga regnbädden på den lägsta punkten på parkeringsytan och ta bort alla brunnar så ville vi få allt vatten att rinna just hit. Allt vatten och alla föroreningar som det för med sig när det sköljer över ytan till en plats. Men vi ville mer än så. Vi ville skapa en grön oas i den hårdgjorda stadskärnan där biologisk mångfald kunde få sin plats och dit människor kunde gå och sätta sig för att njuta av växtligheten. Det vi saknade nu var pengar för att finansiera projektet.
Genom att ansöka om pengar hos naturvårdsverket fick vi ett bidrag. 767 000 kr tilldelades vi för att skapa en lösning som kunde fånga upp mikroplaster och andra föroreningar som annars hade hamnat i Vänern. Nu började planeringen på allvar och hösten 2019 sattes skopan i marken.

Grävning pågår

 

Kantstenen satt, ett mycket tidskrävande jobb som kräver skicklig personal.

 

Växtjorden lastas in. Näringsberikad biokol blandat med fint grus används som växtjord.

 

Bryggan med bänken under uppbyggnad

 

Det färdiga resultatet i december. Nu väntar vi med spänning på att våren och sommaren ska ge platsen färg.

Regnbädden är uppbyggd på följande sätt. Vattnet rinner in i regnbädden från rännan som går att se på platsbilderna. Vattnet filtreras sedan ner i jorden som ska fungera som ett kaffefilter där föroreningar ska stanna. Vattnet fortsätter sedan ner i marken. Skulle jorden vara frusen eller extremt mycket vatten skulle komma så finns det möjlighet för vattnet att brädda och rinna ut genom en brunn som finns i växtbädden.

Vattnet rinner in och filtreras ner i jorden. Vatten som inte får plats rinner ut genom en upphöjd brunn.

 

Tvärtemot vad många tror så är regnbädden inte en fuktig plats. Vatten står extremt sällan i bädden utan sjunker undan fort. Eftersom ytan är nedsänkt så blir även klimatet både varmare när solen ligger på och därför även torrare. Växterna har därför valts för att klara en torr, varm och solig plats. I regnbädden kan man bland annat se Rölleka, Perovskia, Kantnepeta, fjärilsbuske och vårälväxling. Om du är mer intresserad av växterna så finns en tavla vid växtbädden med bild på samtliga växter med sina latinska namn.

För att kunna få ett mätbart resultat togs prover innan regnbädden gjords. Rent vatten spolades på en asfaltsyta och vattnet fångades upp i flaskor innan det nådde rännstensbrunnarna. Analyserna visade att det var ca 1 mg mikroplast per liter vatten.
Efter att regnbädden installerats gjorde vi motsvarande provtagning och analysering av vattnet. Vid provtagningen som gjordes lyckades vi inte få ut något vatten till den brunn som bräddar vid större regn trots att många kubik spolades ut i bädden. I det prov som togs efter att regnbädden installerats kunde inga halter av mikroplaster uppmätas. Det är för tidigt att dra några slutsatser ännu då bädden inte varit i drift så länge.

Resultatet av vår första provtagning. Till vänster syns det första vattnet som tidigare rann ner i brunnarna.

Det är emellertid klarlagt att det material som bädden byggts upp av inte innehåller några utlakbara halter av mikroplaster vilket är bra att få klarlagt. Lidköpings kommun kommer att följa upp effekten av regnbädden när den varit i drift under minst ett år. Vidare är provtagning av mikroplaster i fasta material nu under utveckling vilket sannolikt kommer att medföra att inom något år är det möjligt att analysera bäddens innehåll av mikroplast. Vill du veta mer om resultaten, se rapporten Mikroplaster i dagvatten-effekt av regnbädd.

 

Projektets doktorand Sofia Högstrand publicerad i Vatten

Liwe life-projektets doktorand, Sofia högstrand, har i dagarna fått sin artikel om fosforåtervinning publicerad i tidskriften Vatten. COMING CLOSER TO CLOSING THE PHOSPHORUS CYCLE – HOW BACTERIA COULD BE THE SOLUTION TO THE COMING FOOD CRISIS handlar om den forskning och det arbete som Sofia och hennes kollegor vid Lunds Universitet bedriver för att ta fram tekniker som kan säkerställa framtidens matförsörjning med hjälp av specifika bakterier. Läs hela artikeln.

Sofia Högstrand is a PhD student at the Department of Chemical Engineering at Lund University. Her research topic is the biological removal and recovery of phosphorus. She is also working in the LIWE LIFE-project in which a completely new wastewater treatment plant is going to be built in Lidköping municipality. More information about the project can be found at www.angensarv.se, Skriver tidskriften Vatten om Projektets doktorand.

 

LIWE Life Konsortium Möte II i Lidköping.

Nu har alla partners träffats igen för att genomföra konsortium möte 2 inom LIWE- Life projektet. Den 15-16 oktober träffades vi på Stadshotellet i Lidköping för två dagar med erfarenhetsutbyte och många intressanta diskussioner.

Som vanligt så är det mycket praktisk information som måste diskuteras på dessa möten, ekonomi, tidplaner mm. Ett Life projekt av denna storlek kräver mycket administration och det är noga att vi följer de riktlinjer och föreskrifter som gäller för just detta projekt. Hur vi kommunicerar om projektet internt och externt, internationellt och nationellt är en viktig del i ett EU projekt och behöver diskuteras vid varje träff.  Men det är när de tekniska presentationerna och inspel kommer om förbättringar, pågående undersökningar och framtida utvecklingsmöjligheter som kreativiteten dras igång och ljudnivån höjs.

I kommande inlägg kommer vi presentera mer i detalj de presentationer som visades och diskuterades.

Nästa konsortium möte är planerat till april 2020

Nu närmar det sig semester

Vi som arbetar med projektet Ängens ARV tar nu semester och samlar ny energi inför hösten.

Vårens höjdpunkt var att lämna vår tillståndsansökan till Mark- och miljödomstolen. Nu hoppas vi på kort handläggningstid för att kunna gå vidare med detaljprojektering och byggnation av vårt nya avloppsreningsverk.

Vi vill med detta önska er alla en lång härlig sommar och semester!

Från Lund till Lidköping och tillbaka – en resa i fosfor och medeltida slott.

Under två dagar har LIWE life-projektets alldeles egna doktorand, Sofia Högstrand, besökt södra Vänerns strand. Byggandet av Ängens ARV har under vintern stått stilla i väntan på att tre ansökningar till Länsstyrelsen omvandlats till en samlad till Mark- och Miljödomstolen. Dessa dagar har utbyte av kunskap och uppdatering av projektet varit i centrum, men besök i Lidköpings begivenheter har också hunnits med.

Detta är ett roligt och mycket viktigt projekt som gör stora framsteg för att vi ska kunna minska dagens övergödning och i stället återföra näring till markerna genom bra återvunna produkter, Säger Sofia Högstrand, doktorand vid LTH.

Sofia Högstrand tog examen som civilingenjör sommaren 2018 och är sedan september samma år anställd som doktorand på institutionen för kemiteknik vid Lunds Tekniska Högskola (LTH). Hon forskar om fosfor och tekniker för att så effektivt som möjligt utvinna grundämnet genom biologisk rening i reningsverk. Det handlar om att utveckla metoder för integrerade processer med olika sorters bakterier och kol för att minimera miljöpåverkan. Effekterna sammanställs genom livscykelanalys.

Fosfor (P) är en förutsättning för allt liv – djur, växter och bakterier. Ämnet är en av byggstenarna i DNA men sätter även igång, eller stänger av, enzymer för reglering av ämnesomsättning. Fosfor spelar också en central roll i biokemiska processer när olika hormoner, exempelvis adrenalin, utövar sina effekter.

Fosfor är ett ändligt grundämne som inte går att framställa på konstgjord väg. Fosforföreningar ingår i konstgödsel, vilket är det viktigaste kommersiella användningsområdet. Bedömningarna av hur länge fosfatreserverna räcker varierar från 50–100 år till 300–400 år. Forskarnas bedömningar om när ”peak phosphorus” inträffar är lägre, konstgödselindustrins och gruvbolagens högre.

När ansökan nu är inlämnad intensifieras arbetet åter och som ett led i detta besöker doktoranden Sofia Högstrand Lidköping tillsammans med sin handledare Karin Jönsson, t.hö, som är docent på Institutionen för kemiteknik vid LTH.

LIWE life är ett spännande projekt som kan ta en doktorand på turer långt ifrån laboratoriet. Det kan handla om alltifrån insikter om lokalpolitik till nya kunskaper i myndigheters byråkratiska processer. Eller som i detta fall, en resa i fosfor med Läckö Slott som kuliss.

Tillståndsansökan för Ängens ARV skickad till mark och miljödomstolen

Sedan tidigare beslutades det att dra tillbaka de tre separata ansökningarna, som skickats till Länsstyrelsen, för att sätta ihop en enda gemensam samlad ansökan, direkt till Mark och Miljödomstolen. Vi ville med denna ändring få till ett bredare perspektiv i fråga om vad Ängens ARV faktiskt är, vad vi försöker åstadkomma med projektet och vad det skulle betyda för Lidköpings invånare, vårt arv och vår miljö att genomföra denna historiska satsning. Det är viktigt att belysa synergierna och den totala effekten av projektet genom att få ihop alla tre tillstånd, vilket vi nu gör med denna gemensam ansökan.

En normal handläggningstid på Mark och miljö tar ca 6-18 månader. Många utredningar och undersökningar gjordes tidigare för tillståndsansökan till länsstyrelsen och även kompletteringar efter länsstyrelsens synpunkter, utöver det har vi tagit hänsyn till övriga intressenters synpunkter och åsikter i den fortsatt planeringen av projektet.

Vi är mycket glada och stolta över att vi nu kommit så långt i processen att vi har ett väl genomarbetat samlat material som är redo för behandling av Mark och Miljödomstolen i Vänersborg, och vår förhoppning är att vi ska få en kort handläggningstid och ha ett klart tillstånd i början på nästa år.

På bilden ser ni VA-chefen Pernilla Bratt framför de  15 kopior av tillståndsansökans som nu är inlämnade till Mark och Miljödomstolen, den uppmärksamme ser även ett litet usb-minnet, med allt samlat digitalt, som vi också skickade med. Nu inväntar vi med spänning på nästa fas.

Förtydligande gällande de tre tillstånden:

För ett nytt reningsverk på ny placering behövdes i vårt fall 3 olika tillstånd.

  • Tillstånd enligt 9 kap. Miljöbalken för utsläpp av avloppsvatten. Tillstånd för reningsverket och för ny utsläppspunkt i Lidan
  • Tillstånd enligt 11 kap Miljöbalken för nedläggning av ledningar i Lidan. Detta tillstånd gäller för överföringsledningar som är planerade att läggas i Lidan.
  • Samråd enligt miljöbalken 12:6 miljöbalken för anläggande av ledningsrör och ledningsbäck i anslutning till avloppsreningsverket. Detta samråd gäller anläggande av ängsbäcken och övriga ledningar från reningsverket till utsläppspunkten i Lidan, och detta samråd är beviljad sen tidigare.

VA-dagar i Ängelholm

I början av maj var några från Lidköpings Kommun i Ängelholm på VA dagar. Detta arrangerades av VA-teknik Södra som ett samarbete mellan Företag, Offentlige Sektor och Universitet och Högskolor.

VA-teknik Södra har tre olika fokusområden

  • Framtidens avloppsvattenrening – Framtidens avloppsreningsverk är energiproducerande, klimatanpassade och släpper ut mindre klimatgaser. Verken ska samtidigt leva upp till skärpta krav för kväve, fosfor och organiska mikroföroreningar.
  • Energi& Resurshushållning – Utökad energi och resurshushållning är centrala utmaningar för den framtida avloppstekniken och reningsverken för inte orsaka utsläpp av klimatgaser utan syftet är att spara energi och resurser.
  • Klimat Samhälle Vatten – Samhällets vattenförsörjning, dagvatten- och avloppshantering ska anpassas till ett ändrat kliat och till städernas förändring. Behovet att se VA-tekniken som en aktiv del av denna utveckling är stort.

Industridoktorand Sofia Högstrand presenterade LIWE LIFE projektet, med fokus på fosforåtervinningen. Att rena bort fosfor ur avloppsvatten med så liten kemikalieförbrukning som möjligt är målet för anläggningar som använder biologisk fosforavskiljning (Bio-P). Bio-P ger förutsättningar för att återvinna fosfor i en ren fraktion, så kallad struvit, vilket kommer att studeras inom LIWE LIFE-projektet

Amanda Andersson, processingenjör från Lidköpings Kommun ska tillsammans med GRYAAB, som också är en part i VA-teknik Södra, vara med och ta fram ett koncept som heter Energibanken. Detta går ut på att hitta möjligheter till energieffektivisering av avloppsreningsverk, pumpstationer och ledningsnät. Det ska börja med att utlysa ett examensarbete där en student får titta över behovet och finna förbättringar med avseende på energiförbrukning. Tanken med projektet är att det så småningom ska leda fram till en kunskapsbank där man samlat information om möjliga förbättringar inom energiförbrukning.