Resultat av mätning av droger och läkemedel i Lidköpings avloppsvatten

Det kommunala avloppsvattnet har på senare år blivit en intressant informationskälla som kan användas för att öka kunskapen om kommuninvånarnas beteende och vanor. Genom att analysera avloppsvattnet går det att se trender över tid, ett aktuellt exempel på detta är provtagning för Covid-19 i avloppsvatten. Något som har blivit allt mer vanligt att undersöka är narkotika i avloppsvatten.

I sammanhang med läkemedelsrening ligger stort fokus på att undersöka de legala drogerna på marknaden och lite har nämnts om de illegala drogerna. Då vi saknar information om dels vilken kvantitet av narkotika som når reningsverket men också hur stor effekt dessa ämnen har på Vänern, har vi under hösten genomfört provtagningar med avseende på narkotika. Dessa provtagningar genomfördes i samarbete med KSV och Polisen , då även dessa enheter är intresserade utav resultaten.
Under den första provomgången skickades 3 st dygnsprover för analys till Bioanalys, RISE- Sektionen för kemisk och farmaceutisk kemi i Södertälje. Följande huvudsubstanser och metaboliter utav narkotikaklassade ämnen analyserades:

• Kokain
• Amfetamin
• Metaamfetamin
• Cannabis
• Tramadol
• MDMA

Proverna som togs var insamlade under ett dygn, så kallade flödesproportionella dygnsprover, och uppskattat antal anslutna invånare till det kommunala avloppsledningsnätet i kommunen är 36 000 personer. Om en standardmängd för enskild dos antas, kan följande resultat beräknas:

Preparat Halt (μg/m3) Total halt (mg) per 1000 inv. & 24 h Antal doser totalt Doser per 1000 inv. & 24 h
Cannabis (THCA-metabolit) 66 17 746 21
Kokain * 99 26
Bensoylekgonin (BzE)* 234 61
Kokain (+ metabolit BzE) 334 86 60 1,7
Amfetamin 330 86
Metamfetamin 4,3 1,1
Amfetamin (+ metamfetamin) 334 87 232 10
MDMA* 31 8,0
Tramadol* 524 136
ODM-Tramadol (metabolit)* 403 105
6-MAM (Heroin-metabolit)* 1,4 0,4

Tabell 1 Medelvärden från de tre dygnsproverna
*Metabolisk konversionsfaktor saknas, #Value associated with increased uncertainty, £ Low confidence in peak

Genom att räkna om halterna och doserna till en bas per 1000 invånare går det att jämföra resultaten med andra kommuner som genomfört liknande undersökningar. I Östergötland har större kartläggningar utav narkotika i avloppsvatten gjorts på likande sätt. I nedanstående diagram jämförs Lidköpings resultat med resultat från några utav kommunerna som nämndes i undersökningen från Östergötland, 2019:

Från diagrammen sticker Lidköping ut från övriga kommuner avseende amfetamin. Värt att notera är att det togs endast 3 st dygnsprover i rad, resultaten från de andra kommunerna är baserade på mer omfattande provtagningar. Det finns också mätosäkerheter i provtagning och analys som kan ha påverkat resultatet.

Det sista diagrammet visar halterna av de olika narkotika preparaten och några utvalda, vanligt konsumerade läkemedelsrester från en tidigare provtagning. Citalopram, Desvenlafaxin och Sertralin är olika typer utav antidepressiva läkemedel medan Dikoflenak är ett smärtstillande preparat och omeprazol verkar mot halsbränna och magkatarr. Från diagrammet syns det att narkotikarester och läkemedelsrester förekommer i liknande storleksordning i avloppsvattnet och kan, precis som läkemedelsresterna, ha inverkan på ekosystemet i Vänern.

Från denna jämförelse går det inte att dra några slutsatser mellan konsumtionen utav läkemedel och narkotikapreparat då en viss del utav preparaten bryts ner i kroppen vid konsumtion. I ovanstående diagram med framräknade doser av narkotika har detta tagits med i beräkningarna.

Diagram 4 Medelhalterna från de tre dygnsproverna samt medelhalterna från fyra stycken dygnsprover analyserade för läkemedelspreparat.*Metabolisk konversionsfaktor saknas, #Value associated with increased uncertainty, £ Low confidence in peak

Vi kommer att fortsätta provta avloppsvattnet för narkotika. Nästa steg är att utvidga provtagningsomgången till en 7-dagars serie, då får vi ett större analysunderlag som stärker resultaten som sedan får lov att användas som underlag till större rapporteringar.

Här kan du läsa hela rapporten från östergötland.

 

Beviljat prövningstillstånd i Mark- och miljööverdomstolen för Lidköpings nya reningsverk

Den andra oktober skickade Vatten och avlopp in en överklagan till Mark- och miljööverdomstolen gällande domen i den lägre instansen om ledningsdragning och utsläppsrätter för ett nytt reningsverk i Lidköping. Sent i går kom beskedet om beviljat prövningstillstånd.

Det är en glädjens dag på kommunens Teknisk Serviceförvaltning. Under ett drygt halvår har man levt med den dom från Mark- och miljödomstolen som allvarligt hotade att äventyra projektet, både kostnadsmässigt och ur miljösynpunkt.

Överklagandet som det framställts avser framför allt den del av tillståndet där mark- och miljödomstolen föreskrivit att det nya avloppsreningsverkets utsläppspunkt ska anläggas norr om hamnbassängen, det s.k. vändjacket. Lidköpings kommun vill att utsläppspunkten från det nya avloppsreningsverket ska anläggas norr om Ågårdsbron och att utsläppet av det renade avloppsvattnet får ske i Lidan.

– Vi har fått igenom samtliga punkter för prövning och enligt tillståndet så föreligger särskilda skäl att lyfta frågan som kan bli prejudicerande och ligga som vägledning inför framtida beslut i dessa instanser. Det är ett mycket välkommet besked och det är en helt fantastisk känsla. En skön medgång i detta läge. Inte bara för oss utan för VA-branschen och kommunpolitiken i hela Sverige, förklarar Pernilla Bratt, VA-chef på Lidköpings kommun.

En viktig fråga i prövningen har varit den om miljökvalitetsnormer i vatten som skulle innebär stora problem för många kommunala avloppsreningsverk, inte minst de med växande tätorter där expansionen kan bli svår att genomföra. Frågan blir i slutändan vem som kommer att kunna bygga alls, med de krav som ställs enligt domen från 12 juni i år.

Nu när Mark- och miljööverdomstolen beviljat prövningstillstånd skickar domstolen överklagandet till motparten för att denne ska få tillfälle att bemöta det som sägs i överklagandet. Motpartens synpunkter skickas härefter till den som överklagat. Därefter följer en arbetsprocess med frågeställningar, förtydliganden, och yttranden.

Målet kommer att avgöras antingen genom att Mark- och miljööverdomstolen håller sammanträde/huvudförhandling där parterna får tillfälle att muntligen lägga fram sina synpunkter inför domstolen, eller genom föredragning där en jurist vid mark- och miljööverdomstolen redogör för fakta i målet och för vad parterna har framfört.

Mark- och miljööverdomstolen har som målsättning att avgöra merparten av sina mål inom sex till nio månader efter att de kom in till domstolen. Den aktuella förhandlingen kan dock komma att dra ut på tiden med tanke på domens karaktär och vikt för miljö och framtida vattenrening i Sverige. Om allt går som det är tänkt så är förhoppningen att ett domslut kan finnas på plats inom ett år.

Lidköpings överklagande till Mark- och miljööverdomstolen uppmärksammas inte bara i Sverige

Sedan vi skickade in vårt överklagande till Mark- och miljööverdomstolen har vi blivit kontaktade av kollegor i branschen, tjänstepersoner på myndigheter m.fl. som uttrycker sin tacksamhet över att vi driver ärendet till högsta instans.

Det har skrivits, inte bara i lokalpressen, utan även i den största branschtidningen Cirkulation:s senaste nummer. Vi har också varit inbjudna som talare på två webbinarier för att informera om tillståndsprocessen. Det första var i bio-P- nätverket i Sverige. Det andra var arrangerat av Kunskapzentrum Wasser Berlin och nådde även internationella åhörare. Gemensamt för de åsikter som kommer upp under mötena är oron för den strikta tolkning av vattendirektivet som gör det mycket svårt, kanske omöjligt, att flytta utsläppspunkten från ett avloppsreningsverk till en annan vattenförekomst.

Detta är mycket bekymmersamt för nyetableringar av verk eller om man skulle vilja lägga ner mindre verk och dra avloppsvattnet till ett större avloppsreningsverk, som då behöver ett utökat tillstånd. Något våra kollegor i Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB NSVA fått erfara då de fick nej på sin ansökan om att lägga ner två reningsverk och avleda spillvattnet till ett tredje (läs mer www.nsva.se). NSVA har överklagat beslutet, vilket vi ser positivt på då det visar på att det är fler kommuner som reagerar på tolkningen och visar på konsekvenserna av tolkningen av vattendirektivet.

Vidare delar många vår åsikt om att vi fått för långtgående villkor avseende att avancerad läkemedelsrening ska vara installerad redan från driftsstarten av Ängens avloppsreningsverk. De pilotförsök och förstudier som genomförts inom Sverige och EU visar att tekniken behöver utvecklas ytterligare innan det är lämpligt att föreskriva villkor om att tekniken ska införas. Vi har haft underhandskontakt med Mark- och miljödomstolen och fått information om att vi möjligen kan få svar i slutet av november huruvida vi får prövningstillstånd eller inte.

Regnbädden på Nya stadens torg

Under 2019 anlades en regnbädd på parkeringen vid Nya stadens torg i Lidköping för att ta hand om regnvattnet. Det gamla sättet att ta hand om regnvatten är genom att låta vattnet rinna ner i rännstensbrunnar som är anslutna till ledningar. Dessa ledningar går i Lidköpings fall rakt ur i Lidan och Vänern. Men varför vill man då ändra på det? Svaret är enkelt, vattnet för med sig alla föroreningar från staden och ut i våra vattendrag. Det förorenar vår närmiljö och i längden även vårt dricksvatten som kommer från Vänern. Vi ville prova något nytt i Lidköping, något som bidrar till att rena vattnet innan det går ut i våra vattendrag. Lösningen blev rengnbädden. Men för att få en tydligare bild av projektet så backar vi bandet till sommaren 2018.

Regnbäddens placering

Målet med regnbädden var redan från början ganska tydligt. Genom att lägga regnbädden på den lägsta punkten på parkeringsytan och ta bort alla brunnar så ville vi få allt vatten att rinna just hit. Allt vatten och alla föroreningar som det för med sig när det sköljer över ytan till en plats. Men vi ville mer än så. Vi ville skapa en grön oas i den hårdgjorda stadskärnan där biologisk mångfald kunde få sin plats och dit människor kunde gå och sätta sig för att njuta av växtligheten. Det vi saknade nu var pengar för att finansiera projektet.
Genom att ansöka om pengar hos naturvårdsverket fick vi ett bidrag. 767 000 kr tilldelades vi för att skapa en lösning som kunde fånga upp mikroplaster och andra föroreningar som annars hade hamnat i Vänern. Nu började planeringen på allvar och hösten 2019 sattes skopan i marken.

Grävning pågår

 

Kantstenen satt, ett mycket tidskrävande jobb som kräver skicklig personal.

 

Växtjorden lastas in. Näringsberikad biokol blandat med fint grus används som växtjord.

 

Bryggan med bänken under uppbyggnad

 

Det färdiga resultatet i december. Nu väntar vi med spänning på att våren och sommaren ska ge platsen färg.

Regnbädden är uppbyggd på följande sätt. Vattnet rinner in i regnbädden från rännan som går att se på platsbilderna. Vattnet filtreras sedan ner i jorden som ska fungera som ett kaffefilter där föroreningar ska stanna. Vattnet fortsätter sedan ner i marken. Skulle jorden vara frusen eller extremt mycket vatten skulle komma så finns det möjlighet för vattnet att brädda och rinna ut genom en brunn som finns i växtbädden.

Vattnet rinner in och filtreras ner i jorden. Vatten som inte får plats rinner ut genom en upphöjd brunn.

 

Tvärtemot vad många tror så är regnbädden inte en fuktig plats. Vatten står extremt sällan i bädden utan sjunker undan fort. Eftersom ytan är nedsänkt så blir även klimatet både varmare när solen ligger på och därför även torrare. Växterna har därför valts för att klara en torr, varm och solig plats. I regnbädden kan man bland annat se Rölleka, Perovskia, Kantnepeta, fjärilsbuske och vårälväxling. Om du är mer intresserad av växterna så finns en tavla vid växtbädden med bild på samtliga växter med sina latinska namn.

För att kunna få ett mätbart resultat togs prover innan regnbädden gjords. Rent vatten spolades på en asfaltsyta och vattnet fångades upp i flaskor innan det nådde rännstensbrunnarna. Analyserna visade att det var ca 1 mg mikroplast per liter vatten.
Efter att regnbädden installerats gjorde vi motsvarande provtagning och analysering av vattnet. Vid provtagningen som gjordes lyckades vi inte få ut något vatten till den brunn som bräddar vid större regn trots att många kubik spolades ut i bädden. I det prov som togs efter att regnbädden installerats kunde inga halter av mikroplaster uppmätas. Det är för tidigt att dra några slutsatser ännu då bädden inte varit i drift så länge.

Resultatet av vår första provtagning. Till vänster syns det första vattnet som tidigare rann ner i brunnarna.

Det är emellertid klarlagt att det material som bädden byggts upp av inte innehåller några utlakbara halter av mikroplaster vilket är bra att få klarlagt. Lidköpings kommun kommer att följa upp effekten av regnbädden när den varit i drift under minst ett år. Vidare är provtagning av mikroplaster i fasta material nu under utveckling vilket sannolikt kommer att medföra att inom något år är det möjligt att analysera bäddens innehåll av mikroplast. Vill du veta mer om resultaten, se rapporten Mikroplaster i dagvatten-effekt av regnbädd.

 

Lidköpings kommun går till högre instans gällande nytt reningsverk.

I dag är sista dagen för Lidköpings kommun att lämna in den skrivelse till Mark- och miljööverdomstolen i vilken kommunens överklagande utvecklas och skälen för att domstolen ska ge prövningstillstånd anges. Finputsningen har pågått in i det sista och nu skickas alltså det dokument som ska ligga till grund för att få till en ny prövning i högre instans.

I mark- och miljödomstolens deldom från 12 juni i år, har Mark- och miljödomstolen gett Lidköpings kommun tillstånd att anlägga ett nytt modernt avloppsreningsverk som ska ersätta det befintliga äldre avloppsreningsverket i tätorten. Mark- och miljödomstolen har också gett tillstånd till att lägga en ledning i Lidan för överföring av orenat avloppsvatten till det nya avloppsreningsverket. Så långt är allt väl enligt Lidköpings kommun.

Överklagandet som nu framställs avser framför allt den del av tillståndet där mark- och miljödomstolen föreskrivit att det nya avloppsreningsverkets utsläppspunkt ska anläggas norr om hamnbassängen, det s.k. vändjacket. Lidköpings kommun vill att utsläppspunkten från det nya avloppsreningsverket ska anläggas norr om Ågårdsbron och att utsläppet av det renade avloppsvattnet får ske i Lidan.

– De yrkanden som vid en ny prövning kommer framställas av Lidköpings kommun handlar naturligtvis om utsläppspunkten i första hand, men vi anser också att ”skall”-kravet om läkemedelsrening är orimligt. Detta är en ny teknik som vi ville ha med från början, men som blir svårt att finansiera i och med en eventuellt fördyrad ledningsdragning, säger Pernilla Bratt, VA-chef i Lidköpings kommun.

Mark- och miljödomstolens beslut att förlägga den nya utsläppspunkten efter Lidans utlopp ute i Vänern norr om hamnbassängen innebär ett omfattande merarbete med anläggande av många kilometer långa nya ledningar genom Lidköpings tätort, för att kunna leda det renade vattnet från det nya avloppsreningsverket till den anvisade utsläppspunkten. Dessa ledningsdragningar fördyrar projektet med betydande belopp. Lidköpings kommun ser inte att det är motiverat ur vare sig miljö- eller omgivningssynpunkt att kräva en så orimligt kostnadskrävande insats som en utsläppspunkt i Vänern norr om hamnbassängen innebär. Utsläppspunkten medför så stora tillkommande kostnader att hela projektet med ett nytt avloppsreningsverk riskerar att gå förlorat, menar man.

– Det har varit ett intensivt arbete sedan domen och vi har än en gång vänt på alla stenar och vässat våra argument ytterligare. Det är en skön känsla att veta att vi gjort allt vi kan och att vi nu får iväg ansökan, säger Gudrun Magnusson, miljöingenjör på Lidköpings kommun.

Gudrun Magnusson har tillsammans med Sweco tagit fram ett dokument som redogör närmare för de olika frågeställningar som ligger till grund för detta överklagande. I dokumentet behandlas särskilt ledningsdragningen, miljökvalitetsnormer, barriäreffekter för fisk, smittämnen i Lidan och i utgående renat avloppsvatten, påverkan på badvattenkvaliteten och läkemedelsrening.

– Jag anser att Lidköpings kommun har goda argument och ett gott underlag för prövningen och hoppas att Mark- och miljööverdomstolen ger prövningstillstånd så att argumenten kan prövas i högre instans, säger Susanne Åberg Witt-Strömer, advokat på Alrutz’ Advokatbyrå, och med 30 års erfarenhet av tillståndsprövningar enligt miljöskyddslagstiftningen. En viktig fråga i prövningen är den om miljökvalitetsnormer i vatten som innebär stora problem för många kommunala avloppsreningsverk , inte minst de med växande tätorter där expansionen kan bli svår att genomföra. Frågan blir ju i slutändan vem som kommer att kunna bygga alls, med dessa krav.

Mark- och miljööverdomstolens beslut om att ge prövningstillstånd eller inte för fortsatt prövning i högre instans förväntas i slutet av året.

Följ länken och läs hela ansökan under permits.

Överklagande till Mark- och miljööverdomstolen

Vi är nu tillbaks efter semestrarna och inleder hösten med att komplettera överklagandet till Mark- och miljööverdomstolen. Kanske inte den höststart vi tänkt oss men nu fokuserar vi på uppgiften! Vi har engagerat Susanne Åberg Witt-Ström från Alrutz advokatbyrå för att bistå oss i arbetet. Susanne har lång erfarenhet av miljöjuridik samt att driva mål till högsta instans. Den 2 oktober 2020 ska vi skicka in handlingarna till domstolen.

Dessa punkter kommer vi att överklaga

Enligt den dom från Mark- och miljödomstolen, som vi nu överklagar, ska utsläppspunkten för det renade avloppsvattnet förläggas till Lidans mynning i Vänern, norr om det så kallade vändjacket. I ansökan var vårt förstahandsalternativ att utloppet skulle ske i Lidan, ca 2 km uppströms. Detta medför stora merkostnader i projektet, i storleksordningen ca 100 mkr, för ledningsdragningar genom staden ner till hamninloppet. Vi skärper nu våra argument och tar fram mer material för att visa att den utsläppspunkt i Lidan vi föreslaget är acceptabel. T.ex. så har vi under sommaren tagit prover på bakterier i Lidan samt i utgående vatten från avloppsreningsverket för att ha som underlag för bedömningar av risken för smittspridning. En annan avgörande fråga är risken för ammoniakbildning, där vi också tar fram mer underlag.

Vi kommer även att överklaga domen med avseende på att läkemedelsrening ska vara installerad från driftstart. I ansökan åtog vi oss att installera denna om den yrkade utsläppspunkten i Lidan accepterades. I annat fall innebär den fördyrande ledningsdragningen genom staden att det inte finns ekonomiskt utrymme att installera detta reningssteg från starten. Vi fick inte gehör för detta utan är nu som första avloppsreningsverk i Sverige ålagda att installera detta reningssteg från start.

Detta händer nu

När ett mål ska tas upp i Mark- och miljööverdomstolen kan man förenklat säga att det sker i två steg.

För att Mark- och miljööverdomstolen ska ta upp ett mål till prövning krävs det ett så kallat prövningstillstånd. Prövningstillstånd kan endast ges om

  • det kan finnas anledning att ändra mark- och miljödomstolens avgörande,
  • behövs för att Mark- och miljööverdomstolen bättre ska kunna bedöma om mark- och miljödomstolen dömt rätt,
  • är viktigt att Mark- och miljööverdomstolen prövar målet för att mark- och miljödomstolarna ska få vägledning inför framtida bedömningar av liknande frågor,
  • eller att det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet.

För att avgöra om prövningstillstånd ska ges, går en jurist vid Mark- och miljööverdomstolen igenom alla handlingar i målet och föredrar sedan målet muntligt för tre domare. Domarna prövar därefter om det finns skäl att bevilja prövningstillstånd. Om Mark- och miljööverdomstolen inte beviljar prövningstillstånd kommer mark- och miljödomstolens avgörande att stå fast.

Vår förhoppning är naturligtvis att Mark- och miljööverdomstolen medger prövningstillstånd och vi förväntar oss besked om detta innan jul 2020. Mark- och miljööverdomstolen kan välja att ge prövningstillstånd för alla punkter vi överklagat eller så har de möjlighet att bara ta upp vissa punkter till prövning. Om vi får prövningstillstånd får man räkna med en handläggningstid hos Mark- och miljööverdomstolen på cirka ett år. Detta innebär i sin tur att det kan dröja tills årsskiftet 2021/2022 innan vi har ett slutgiltigt tillstånd.

En överblick över hur tillståndsprocessen framskridit så här långt för prövningen enligt 9 kapitlet (miljöfarlig verksamhet) samt 11 kapitlet (vattenverksamhet)i Miljöbalken. Parallellt med ovanstående prövningar pågår även en prövning enligt kulturmiljölagen (KML) hos Länsstyrelsens kulturmiljöenhet avseende påverkan på fornlämningar i Lidan vid ledningsdragningar.

Lidköping Vatten-Avlopp överklagar dom från Mark och miljödomstolen

Den 12 juni kom domen som gäller byggnation av det nya avloppsreningsverket, Ängens ARV, krav på utsläpp, samt utsläppspunkt av renat avloppsvatten i Lidan. Den var inte alls vad man hoppats och förväntat sig på Lidköpings Vatten-Avlopp.

Det färdiga avloppsreningsverket vid Ekestubben/Kartåsen

Vi har fått igenom mycket. Bland annat får vi bygga verket, Ängens ARV, vid Ekestubben/Kartåsen, som vi ville. Vi får anlägga Ängsbäcken och biogasanläggningen för att behandla slam var inte heller några problem, säger Eva Labecker, projektingenjör på Vatten-Avlopp.

Med utsläppsrätten i Lidan är det värre och Mark och miljödomstolen pekar bland annat på halterna av ammoniak för att avslå begäran om utsläpp i Lidan, mellan gångbron och Ågårdsbron. I sitt beslut hänvisar man också till ett gammalt förslag om ledningsdragningar på Lidans botten ut i Vänern. Förslaget fanns med i ett tidigt skede i planeringen och slängdes i papperskorgen av projektledningen.

Pernilla Bratt är VA-chef på Lidköpings kommun

Det är inte realistiskt. Vi har tekniska utmaningar redan med att lägga ner de 400mm ledningar som ska gå på botten TILL verket. Att därtill lägga ner ytterligare en ledning på 1000mm är helt orealistiskt och borde inte vara med i resonemanget, för att inte tala om kostnaden, förklarar Pernilla Bratt, VA-chef på Lidköpings kommun.

Utsläppspunkter för renat avloppsvatten enligt olika yrkanden

Det enda alternativet till att släppa ut det rena vattnet i Lidan är att gräva ned ledningarna genom staden till den punkt för utsläpp som domen beviljar, i hamnbassängen, norr om det så kallade vändjacket. Även detta medför en kostnadsökning som projektet anser vara helt omotiverad. Detta är också vad en av domstolens särskilda ledamöter och sakkunnig skriver när hen resonerar om påverkan kontra samhällsnyttan. Detta visar också på en oenighet i domen gällande utsläpp av det renade vattnet direkt ut i Lidan.

Alternativa ledningsdragningar med kostnader

Vad händer nu? Jo, Den 24 juni hade Teknisk servicenämnd ett extrainkallat möte där det fattades beslut om att överklaga domen från mark- och miljödomstolen. Fredagen den 3 juli ska ansökan om överklagan vara inne och direkt efter semesterperioden kommer Vatten-Avlopp sätta sig ner med en jurist för att gå igenom materialet. Man kommer ta fram en plan för hur och på vilket sätt man ska ta sig an domen för att få fram ett slagkraftigt dokument som på ett otvetydigt sätt visar på fördelarna med avloppsreningsverket i sin helhet. Med sina miljömässigt otvivelaktiga fördelar för en hållbar samhällsutveckling är detta en verkligt viktig fråga, inte bara för Lidköping utan för hela Sverige.

Detta beslut, om det skulle vinna laga kraft, skulle kunna få stora konsekvenser på hela Sveriges VA-bransch och domen följs med stort intresse av Naturvårdsverket, VA- branschen samt Svenskt Vatten, avslutar Pernilla Bratt, VA-chef på Lidköpings kommun

Läs domen i sin helhet. (ligger under misc)

Välbesökt webinarium med anledning av vår rapport om mikroplaster.

Under två dagar, 29 maj och 4 juni, bjuder Eurofins i samarbete med Jordnära, Örebro universitet och Lidköpings kommun in till ett webinarium med anledning av den rapport som kartlade källor, halter och flöden av mikroplast i en medelstor stad. I detta fallet Lidköping och Kinneviken via Lidan.

Det var i början av april som rapporten, ”Mindre mängd mikroplast till Kinneviken – Kartläggning av flöden av mikroplast i vatten från Lidköpings tätort”, såg dagens ljus. Den fick stort genomslag i både bransch- och dagstidningar från norr till söder, och de som tagit fram rapporten medverkade i ett antal intervjuer om resultaten och mikroplasternas påverkan på Kinneviken. Kinneviken, som är en vik i södra delen av Vänern, är huvudvattentäkt för dricksvatten i Lidköping och har därmed ett mycket högt skyddsvärde. Där finns även ett rikt djurliv med många bevarandevärda fiskarter.

Lidköpings kommun initierade denna rapport och kartläggning med stöd från Naturvårdsverket, och uppdraget utfördes av Jordnära miljökonsult AB, i samarbete med Institutionen för natur och teknik, Forskningscentrum Människa-Teknik-Miljö vid Örebro Universitet och Eurofins Environment Testing Sweden AB.

Patrick van Hees från Eurofins, som även är lektor lektor vid Örebro Universitet startade webinariet med att hälsa alla välkomna och gick igenom dagens aktiviteter. Han konstaterade att intresset varit stort och att 230 deltagare var på plats.

Gudrun Magnusson från Lidköpings Vatten och Avlopp var först ut och berättade om vart i världen Lidköping ligger och hur kommunen jobbar med olika vattenfrågor. Lidköping ligger strategiskt för denna typ av studie, med direkt anslutning till Vänern och med ett vattendrag som delar staden i två delar.

Vidare berättade Gudrun om planerna för det nya reningsverket med mikroplast- och läkemedelsrening, vikten av analyser och statistik inför vad som komma skall med politiska beslut och prioriteringar i arbetet med teknisk utveckling, samt samarbeten inom bland annat EU-projektet LIWE life.

Gudrun förklarade också att ett av syftena med studien är att få en ögonblicksbild av läget för att kunna prioritera insatser och för att senare kunna jämföra med effekterna av mikroplastreningen i ett nytt reningsverk.

Näst på tur var Helena Olsman från Jordnära miljökonsult som började med att berätta att om glädjen kring och utmaningarna i projektet. Vad är mikroplast och vart kommer det ifrån? Hur och vart ska man ta proverna?

I Strategin för mätning. Valde man att skapa en så heltäckande bild som möjligt. Hon punktade upp hur man valt ut mätställen med flera bilder över Lidköping och dess vattenflöden.

Helena förklarade hur Visuell analys (mikroskopi) är en viktig del i arbetet för att härleda mikroplasterna och konstaterade att arbetet gått över förväntan då studien visar mikroplaster i samtliga vatten. Dock inte i alla prov.

Lidan är en stor recipient där värden för mikroplast är knappt mätbara samtidigt som värmeverket och avloppsreningsverkets utflöden sticker ut då höga värden gör sig gällande. Hon avslutar med att konstatera att studien innehåller mycket data och att trafiken och gummi är en stor källa.

Patric van Hees, Eurofins lektor Örebro Universitet höll en dragning om analys med Pyrolys-GC-MS. En teknik utvecklad i Tyskland och tillämpad i den aktuella studien. Man jobbar med åtta plastsorter och två gummi. Han förklarade metoden för analys med rena flaskor av rätt volym (2×1 l. Dubbla uppsättningar för arkivering)

Patrick gick vidare med att förklara vad Eurofins erbjuder att mäta/analysera, vad man vill ha in för prover och på viket sätt. Det är naturligtvis viktigt att undvika kontaminering. Rena slangar, stänga locken snabbt, och blankprover(kalibrering) är exempel som gavs.

Avslutningsvis berättade Patrick om en stor studie av dricksvatten över hela världen, där man kunnat påvisa begränsad förekomst av mikroplast. Glädjande nog fanns ingen förekomst i varken svenskt eller norskt dricksvatten.

Sist ut var Anna Rotander, från Örebro universitet, som talade om karakterisering av landbaserade källor till mikroplast. Hon berättade om vilka mikroplastprojekt MTM varit delaktiga i, och hur man övervakat mikaroplaster sedan 2014 i bland annat Östersjön, Vättern och Göteborg.

Varför ska man då övervaka förekomsten av mikroplaster? Jo, för att veta vad man ska göra för insatser och när. Vidare poängterar Anna att metodutveckling för mätning och karaktärisering av MP är minst lika viktig som pumpar, trålar, filter och andra instrument för att bekräfta eller dementera hypotes.

Hur kan man då säkerställa att resultatet stämmer för olika metoder i mätningarna?
Att kombinera metoder ger mest information och är mycket vanligt. Optiska metoder och kemisk identifiering. Du måste vara klar över vad syftet med din mätning är och förstå vikten av att välja rätt metod för att få rätt resultat.

Vad kan då visuella karaktäriseringen berätta om källor? Anna avslutade med att förklara varför visuell karaktärisering är viktig och använde resultat från Svartån i Örebro som exempel. Sfärer, filmer och filament kan ge en fingervisning om varifrån mikroplasten uppkommit så man kan härleda källan.

På frågan om hälsoeffekter svarar Anna Rotander att det nu sker mycket forskning som inom ett par år kommer ge resultat i många studier.

Med det var ett mycket intressant webinarium till ända. Patrick van Hees avrundade och tackade för visat intresse.

Läs rapporten

Projektets doktorand Sofia Högstrand publicerad i Vatten

Liwe life-projektets doktorand, Sofia högstrand, har i dagarna fått sin artikel om fosforåtervinning publicerad i tidskriften Vatten. COMING CLOSER TO CLOSING THE PHOSPHORUS CYCLE – HOW BACTERIA COULD BE THE SOLUTION TO THE COMING FOOD CRISIS handlar om den forskning och det arbete som Sofia och hennes kollegor vid Lunds Universitet bedriver för att ta fram tekniker som kan säkerställa framtidens matförsörjning med hjälp av specifika bakterier. Läs hela artikeln.

Sofia Högstrand is a PhD student at the Department of Chemical Engineering at Lund University. Her research topic is the biological removal and recovery of phosphorus. She is also working in the LIWE LIFE-project in which a completely new wastewater treatment plant is going to be built in Lidköping municipality. More information about the project can be found at www.angensarv.se, Skriver tidskriften Vatten om Projektets doktorand.

 

Jordnära rapport om mikroplaster i Lidköpings vattenflöden är klar

Namnet på den nyligen utkomna rapporten är Mindre mängd mikroplast till Kinneviken – Kartläggning av flöden av mikroplast i vatten från Lidköpings tätort, och syftar till att kartlägga flöden av mikroplaster från Lidköpings tätort till Kinneviken i Vänern. Det är Lidköpings kommun som har initierat kartläggningen med stöd från Naturvårdsverket.

Uppdraget har utförts av Jordnära miljökonsult AB, i samarbete med Örebro universitet, Institutionen för natur och teknik, Forskningscentrum Människa-Teknik-Miljö (nedan kallat Örebro Universitet) och Eurofins Environment Testing Sweden AB.

Kinneviken, som är en vik i södra delen av Vänern, är Lidköpings allmänna huvudvattentäkt för dricksvatten och har därmed ett mycket högt skyddsvärde. Genom att långsiktigt arbeta för god vattenkvalitet i Kinneviken och Vänern säkerställer man flera samhällsekonomiska värden, såsom tekniska värden, naturvärden och sociala värden. I undersökningen har halter och mängder av mikroplast i de huvudsakliga vattenflödena inom Lidköpings tätort provtagits; ytvatten i Lidan och tre bäckar, dagvatten i utvalda dagvattenledningar samt avloppsvatten in till och ut ifrån avloppsreningsverket.

Mikroplaster är ett samlingsnamn för små plastpartiklar, mindre än fem millimeter i diameter. De kan antingen bildas då plastföremål och plastskräp slits och bryts sönder i naturen, eller ingå i olika industri- och hushållsprodukter såsom mikroplastkulor som används i färg eller vid blästring, i polerande tandkräm, disk-, tvätt- och rengöringsmedel och i konstgräsgranulat. Fibrer av mikroplast kan även lossna vid tvätt av syntetiska textilier, såsom t ex fleece eller mikrofibertextilier. Gummipartiklar som bildas vid däckslitage och som sprids i luft och med dagvatten från trafikerade områden kan också räknas som mikroplaster.

Provtagningsplan med provpunkter för kartläggning av mikroplaster i vatten i Lidköpings tätort. Röda punkter markerar provtagning i spillvatten, blå punkter markerar provtagning i recipientvatten dit dagvatten leds och gröna punkter representerar provtagning i dagvatten (Kartunderlag: ©Lantmäteriet, 2020).

En betydande mängd mikroplaster, uppskattat till ca 1,4 ton, förs årligen ut till
Kinneviken i Vänern via flöden som mynnar vid Lidköpings tätort. Merparten (90-99%)
härrör sannolikt från källor inom själva Lidköpings tätort, och 1-10% från uppströms
källor. När Lidan passerar Lidköpings centrala delar ökar antalet mikroplaster med upp till 100 gånger fler partiklar i utloppet jämfört med uppströms tätorten. Förutom Lidan utgör bäckarna
Toftabäcken, Svartebäcken och Brantabäcken relativt sett stora transportvägar för mikroplast.

De två enskilda verksamheter som undersökts, utgående vatten från avloppsreningsverket och
dagvatten från värmeverket, bidrar båda med relativt stora mängder mikroplast. I det renade
vattnet från avloppsreningsverket finns en stor mängd fibrer som är förhållandevis små och lätta
och som därför kan transporteras relativt långt ut i Kinneviken

T.vä Den stora högvolymspumpen, ca 1,6 m lång, består av en motor placerad högst upp, följt av ett intag för vatten, en filterstack med plats för tre filter, och en elektromagnetisk flödesmätare längst ner som mäter vattenvolymen med hög precision. T.hö Den lilla högvolymspumpen är utrustad med samma filterstack som den stora pumpen och en ram som gör att den kan placeras på botten i grundare vattendrag.

De typer av plast som hittats i flest prover och i störst mängder är polystyren, PVC och PET.
Gummipartiklar förekommer i stor andel och visar på att trafiken är en stor källa till mikroplast
i miljön inom Lidköpings tätort.

Följ länken för att hitta rapporten: angensarv.se/liwe-life/publikationer