Välbesökt webinarium med anledning av vår rapport om mikroplaster.

Under två dagar, 29 maj och 4 juni, bjuder Eurofins i samarbete med Jordnära, Örebro universitet och Lidköpings kommun in till ett webinarium med anledning av den rapport som kartlade källor, halter och flöden av mikroplast i en medelstor stad. I detta fallet Lidköping och Kinneviken via Lidan.

Det var i början av april som rapporten, ”Mindre mängd mikroplast till Kinneviken – Kartläggning av flöden av mikroplast i vatten från Lidköpings tätort”, såg dagens ljus. Den fick stort genomslag i både bransch- och dagstidningar från norr till söder, och de som tagit fram rapporten medverkade i ett antal intervjuer om resultaten och mikroplasternas påverkan på Kinneviken. Kinneviken, som är en vik i södra delen av Vänern, är huvudvattentäkt för dricksvatten i Lidköping och har därmed ett mycket högt skyddsvärde. Där finns även ett rikt djurliv med många bevarandevärda fiskarter.

Lidköpings kommun initierade denna rapport och kartläggning med stöd från Naturvårdsverket, och uppdraget utfördes av Jordnära miljökonsult AB, i samarbete med Institutionen för natur och teknik, Forskningscentrum Människa-Teknik-Miljö vid Örebro Universitet och Eurofins Environment Testing Sweden AB.

Patrick van Hees från Eurofins, som även är lektor lektor vid Örebro Universitet startade webinariet med att hälsa alla välkomna och gick igenom dagens aktiviteter. Han konstaterade att intresset varit stort och att 230 deltagare var på plats.

Gudrun Magnusson från Lidköpings Vatten och Avlopp var först ut och berättade om vart i världen Lidköping ligger och hur kommunen jobbar med olika vattenfrågor. Lidköping ligger strategiskt för denna typ av studie, med direkt anslutning till Vänern och med ett vattendrag som delar staden i två delar.

Vidare berättade Gudrun om planerna för det nya reningsverket med mikroplast- och läkemedelsrening, vikten av analyser och statistik inför vad som komma skall med politiska beslut och prioriteringar i arbetet med teknisk utveckling, samt samarbeten inom bland annat EU-projektet LIWE life.

Gudrun förklarade också att ett av syftena med studien är att få en ögonblicksbild av läget för att kunna prioritera insatser och för att senare kunna jämföra med effekterna av mikroplastreningen i ett nytt reningsverk.

Näst på tur var Helena Olsman från Jordnära miljökonsult som började med att berätta att om glädjen kring och utmaningarna i projektet. Vad är mikroplast och vart kommer det ifrån? Hur och vart ska man ta proverna?

I Strategin för mätning. Valde man att skapa en så heltäckande bild som möjligt. Hon punktade upp hur man valt ut mätställen med flera bilder över Lidköping och dess vattenflöden.

Helena förklarade hur Visuell analys (mikroskopi) är en viktig del i arbetet för att härleda mikroplasterna och konstaterade att arbetet gått över förväntan då studien visar mikroplaster i samtliga vatten. Dock inte i alla prov.

Lidan är en stor recipient där värden för mikroplast är knappt mätbara samtidigt som värmeverket och avloppsreningsverkets utflöden sticker ut då höga värden gör sig gällande. Hon avslutar med att konstatera att studien innehåller mycket data och att trafiken och gummi är en stor källa.

Patric van Hees, Eurofins lektor Örebro Universitet höll en dragning om analys med Pyrolys-GC-MS. En teknik utvecklad i Tyskland och tillämpad i den aktuella studien. Man jobbar med åtta plastsorter och två gummi. Han förklarade metoden för analys med rena flaskor av rätt volym (2×1 l. Dubbla uppsättningar för arkivering)

Patrick gick vidare med att förklara vad Eurofins erbjuder att mäta/analysera, vad man vill ha in för prover och på viket sätt. Det är naturligtvis viktigt att undvika kontaminering. Rena slangar, stänga locken snabbt, och blankprover(kalibrering) är exempel som gavs.

Avslutningsvis berättade Patrick om en stor studie av dricksvatten över hela världen, där man kunnat påvisa begränsad förekomst av mikroplast. Glädjande nog fanns ingen förekomst i varken svenskt eller norskt dricksvatten.

Sist ut var Anna Rotander, från Örebro universitet, som talade om karakterisering av landbaserade källor till mikroplast. Hon berättade om vilka mikroplastprojekt MTM varit delaktiga i, och hur man övervakat mikaroplaster sedan 2014 i bland annat Östersjön, Vättern och Göteborg.

Varför ska man då övervaka förekomsten av mikroplaster? Jo, för att veta vad man ska göra för insatser och när. Vidare poängterar Anna att metodutveckling för mätning och karaktärisering av MP är minst lika viktig som pumpar, trålar, filter och andra instrument för att bekräfta eller dementera hypotes.

Hur kan man då säkerställa att resultatet stämmer för olika metoder i mätningarna?
Att kombinera metoder ger mest information och är mycket vanligt. Optiska metoder och kemisk identifiering. Du måste vara klar över vad syftet med din mätning är och förstå vikten av att välja rätt metod för att få rätt resultat.

Vad kan då visuella karaktäriseringen berätta om källor? Anna avslutade med att förklara varför visuell karaktärisering är viktig och använde resultat från Svartån i Örebro som exempel. Sfärer, filmer och filament kan ge en fingervisning om varifrån mikroplasten uppkommit så man kan härleda källan.

På frågan om hälsoeffekter svarar Anna Rotander att det nu sker mycket forskning som inom ett par år kommer ge resultat i många studier.

Med det var ett mycket intressant webinarium till ända. Patrick van Hees avrundade och tackade för visat intresse.

Läs rapporten